Kålpudding blev barnens favorit

Ingela Oster är kökschef i Rydbo skola.

Ja jilar er vör at ni jör så go mat å vör at ni e så glada.” Teckningar och små brev pryder väggarna i Rydbo skolas matsal i Österåker utanför Stockholm.

– Att möta barnen varje dag och ge dem bra mat är fantastiskt, säger Ingela Oster, kökschef.

På hedersplats i matsalen står den gyllene ko som kökspersonalen vann i våras då skolan utsågs till landets bästa matglädjeskola. Nyckeln till framgång är att gilla barnen, ha kul på jobbet och att laga maten från grunden, säger Ingela Oster.

– Och så gör vi det där lilla extra. Vi bakar till exempel bröd till barnen varje morgon.

Hon började i skolköket för tre år ­sedan och har varit kökschef i två. In­nan dess jobbade hon på en vanlig restaurang men som småbarnsmam­ma ville hon slippa kvälls- och helgjobb.

Som skolkökskock lagar hon och de två kollegorna i köket 380 portioner varje dag. Maten får inte kosta mer än sju kronor per portion för barnen i den här åldern, och pengarna ska också räcka till den generösa salladsbuffén med sås och hemgjord hummus.

– Det är en utmaning. Det var svårt att tänka om i början, men det går.

Tricket är att satsa på mycket bönor, linser och grönsaker. Och att få barnen att äta det gröna kräver viss list.

– Vår kålpudding är en favoriträtt, men vi strimlar kålen och gömmer den i köttfärsen. Sedan säger vi att barnen ska smaka köttfärslimpa med jättegod vitkål. Barnen är lika viktiga i jobbet som själva maten. Kökspersonalen är ute i matsalen och pratar om maten varje dag. Dessutom har de elever från årskurs fem som praktikanter i köket två dagar i veckan.

– De är med och gör allt från att hacka lök till att smaksätta. De känner sig delaktiga och blir intresserade av maten och det är kul för oss.

Även om skolkockarna är eniga om att de har fantastiska jobb finns det också en baksida. Jobbet är tungt, slitsamt och betydligt sämre betalt än andra kockjobb.

–  Runt om i landet finns eldsjälar som gör ett fantastiskt jobb i skolköken, men det lyfts sällan fram. Sedan borde kommunerna satsa mer på att anställa utbildad personal som är kunnig och engagerad och på att maten ska lagas på varje skola. Då kan skolmaten vara riktigt bra.