Assistansbolagen verkar på en lönsam marknad. En orsak är att bolagen betalar lägre löner till personliga assistenter än vad Försäkringskassan utgår från, när den statliga ersättningen för assistans fastställs.

Det visar en genomgång av årsredovisningarna för 20 assistansbolag som revisionsbyrån Ernst & Young har gjort på uppdrag av Inspektionen för socialförsäkringen.

Kommunals ordförande Annelie Nordström håller med om lönerna är låga.

– Våra avtal för privatanställda personliga assistenter är riktigt dåliga jämfört med våra andra avtal, även om vi tycker att vi träffade det bästa avtalet hittills alldeles nyligen, säger hon och syftar på avtalet med Almega Vårdföretagarna, som förhandlades fram efter hot om strejk på flygbussarna.

Rapporten om assistansmarknaden ger Kommunal ny ammunition inte bara inför nästa avtalsrörelse – utan också i arbetet med att uppvärdera yrket personlig assistent.

– Vi vill professionalisera yrket. I stället för att dra ner på ersättningen kan man se till att de anställda har rimliga arbetsvillkor, säger hon och fortsätter:

– Systemet för ersättningen behöver förändras. Nu är det för starka drivkrafter att göra verksamheten så billig som möjligt och ta ut så mycket vinst som möjligt. Hela systemet tillåter det.

Personlig assistent blev ett yrke så sent som 1994, när LSS, lagen om stöd och service, kom. I dag finns 80 000 personliga assistenter, lika många som lärarna i grundskolan. Ändå är personlig assistent fortfarande inte som vilket yrke som helst. Brukarens intresse går ofta före arbetsrätten.

– I början var brukarnas organisationer bestämda motståndare till att professionalisera jobbet. De hävdade att assistenterna bara skulle vara deras armar och ben. De skulle inte tänka själva. I dag är brukarorganisationerna inte lika bestämda, konstaterar Annelie Nordström.

Hon efterlyser bland annat handledning, kompetensutveckling och krav på vårdutbildning för många jobb inom assistans – krav som kostar pengar.

Reglerna för assistansersättningen togs av riksdagen 1997. Då var notan 2,4 miljarder – eller 3,2 miljarder i dagens penningvärde. Målet var att förhindra att assistansen blev dyrare.

Det var en from förhoppning. 2011 kostade personlig assistans 24,3 miljarder kronor. Ökningen beror på fler brukare, fler timmar med ersättning per brukare och högre ersättning.