Hans Hallberg

Foto: Björn Larsson Rosvall

Hans Hallberg sorterar hår som skickats in från privatpersoner och salonger.

 

Operadivor, cancerpatienter och en och annan tunnhårig man. Som perukmakare är det lika viktig att möta sina kunder bra som att trolla fram håret de drömt om.

– Man är både hantverkare och psykolog, säger Hans Hallberg som driver Göteborgs perukmakeri.

I 44 år har han gett människor nytt hår. Trots fyllda 65 har han inga planer på att sluta, säger han och visar runt i perukmakeriet. Väggarna täcks av frigolitskallar med syntetperuker i alla färger och frisyrer. I provrummet, där Hans Hallberg numera tillbringar den mesta arbetstiden med att prova ut peruker och ta mått, finns också en frisörstol och spegel.

– Vi gör inte så mycket naturhårs­peruker längre. Ungefär 95 procent är syntet, och de är lika snygga och bra, säger han.

En peruk i äkta hår tar runt 40 timmar att tillverka. Håret köps in från privatpersoner och frisörsalonger. Det bearbetas och knyts fast i en hätta av glest tyg med hjälp av en tunn nål. Varje knut består av tre eller fyra hårstrån och totalt krävs mellan 50 000 och 70 000 knutar.

– Det sliter på kroppen, men det är också meditativt och behövs som omväxling till arbetet med kunderna, säger Hans Hallberg.

De flesta han möter är cancerpati­en­ter med remiss från landstinget. Att arbeta med svårt sjuka är både intressant och tungt.

– Man växer som människa. Själv sitter man och gnäller om man inte får sin fläskkotlett och så går man till jobbet och ser vad de går igenom.

Att Hans Hallberg blev perukmakare var mest en slump. Han bytte från frisörlärling till perukmakarlärling 1968.

Under många år extraknäckte han mycket på teatrar och jobbade med kändisar som Hagge Geigert, Sten-Åke Cederhök och Git Gay. Även om teatrarna fortfarande hör till kunderna föredrar han cancerpatienterna. De behöver honom och är inte är lika självupptagna som vissa kändisar. Förr kom också många tunnhåriga män, men de är numera sällsynta.

– Toupéerna är på väg bort och jag avråder nästan alla tunnhåriga män. Modet med rakade skallar är oftast snyggare, säger han och drar fingrarna genom sin egen tjocka vita kalufs.

Om han själv blivit tunnhårig i yngre dar hade han dock inte följt sitt eget råd.

– Då hade jag säkert blivit toupé­frisör, säger han och skrattar.

Klicka på bilden för att se den i större format.

Fakta

Om Hans Hallberg

65 år, perukmakare som driver Göteborgs perukmakeri.

År i yrket: 44

Bäst med jobbet: Möta kunderna.

Sämst med jobbet: Stressen när det blir för många kunder inbokade så att det varken finns tid till eftertanke eller till att tillverka peruker.

Utmaning just nu: Att få behålla lokalerna, eftersom fastighetsägaren vill renovera.

Yrkesstolthet: Det känns meningsfullt när man hjälper en kund som går härifrån lite mer rakryggad och gladare än när hon kom.

Yrkeshemlighet: Många, i alla fall om kunderna, men inga jag berättar.

Om jag inte blivit perukmakare: Det törs jag inte tänka på. Det finns ingen anledning att rota i vad som kunde ha blivit. Mitt liv blev så här.

Om perukmakare

Antal: Ett hundratal, men merpar­ten arbetar också som maskörer.

Utbildning: Dramatiska institutet har en treårig högskoleutbildning i maskering och perukmakeri. Lärlingsutbildning förekommer också.

Lön: Genomsnittet ligger runt 25 000 kronor.

Fackförbund: Främst Teaterförbundet men även Unionen.

Framtidsutsikter: Tuffa. Marknaden för den som tillverkar peruker till privatpersoner är mycket liten. De flesta perukmakare är också maskörer och jobbar med teater och film.

Källor: Arbetsförmedlingen, ­Teaterförbundet