Utlandssvenskar

Illustration: Emma Virke (klicka för att se bilden i större format)

Svenska migranter del 1. Svenska kvinnor kan bli ojämställda på kort tid. Eller acceptera ett starkt uppdelat klassamhälle. ”Vi är inte så annorlunda, vi vänjer oss snabbt”, säger forskare Catrin Lundström. Samhället vi bor i formar oss – mer än vi kanske tror.

Vad händer när svenskar flyttar utomlands? Forskaren Catrin Lundström har själv lätt att identifiera sig med gruppen utlandssvenskar.

Avhandlingen om svenskhet var klar 2007 och hon har under lång tid intresserat sig för frågor om etnicitet och genus. Hon har läst spanska på Kuba, har sin sambos släkt i Portugal, har forskat och studerat olika etniska grupper i USA och Latinamerika, liksom i Sverige.

Ju mer tid hon tillbringade utomlands, desto mer började hon fundera på sin egen vithet och fenomenet utlandssvensk. Det resulterade sedan i ett jämförande och intersektionellt forskningsprojekt med kvinnor som flyttat utomlands, till västra USA, Singapore och södra Spanien.

Hur förändras de svenska kvinnornas värderingar och förhållningssätt vid flytt till andra länder? Vi ska inte tro att våra värderingar om jämställdhet och mänskliga rättigheter är skrivna i sten:

– Det är förvånande hur otroligt snabbt våra värderingar kan ändras. Det är samhället vi bor i som formar oss, säger Catrin Lundström.

I stora drag finns några olika grupper av migranter från Sverige. De som flyttar västerut, som till USA, England, Norge, och blir kvar på grund av jobb eller kärlek, de som flyttar österut för tillfälliga jobb, som Kina, Indien, Singapore, de som flyttar söderut, till Afrika för biståndsarbete. Och så de som flyttar lite mindre söderut, som till Spanien, en grupp där medel­åldern är hög och som Catrin Lundström kallar livsstilsmigranter.

Mycket skiljer de olika grupperna åt, men mycket är också lika. Och även om det inte går att jämföra känslan av att frivilligt ha lämnat sitt land, och att ha tvingats fly det, kan funderingar vara desamma.

– Man börjar reflektera över vissa teman. Hos olika typer av invandrare kan det finnas samma rädsla. Några som bor på platsen kan komma att säga: ”Vad gör du här? Du borde inte vara här”, säger Catrin Lundström.

I USA är etnicitetsmedvetenheten större än i Sverige och minoritetsgrupperna driver sina frågor i mycket större utsträckning.

Trampar politiker i klaveret kan de vara säkra på att svarta, latinos, white hispanics, irländare eller vilka det nu handlar om säger ifrån direkt. Svenskarna plockar upp förhållningssättet, och tillbaka i Sverige tycker de att vi här är grova och rasistiska, berättar Catrin. I USA fick kvinnorna också en annan förståelse för sin egen vithet.

I Singapore ”avsexualiserades” de svenska kvinnorna, skönhetsidealet var ett asiatiskt utseende. I USA var det tvärtom, det typiskt svenska utseendet stod högt i kurs, men samtidigt var det svårt för kvinnorna att göra sig kvitt identiteten ”svensk kvinna” som bland annat innefattade att vara sexuellt frigjord.

– Sammanfattningsvis: Det är lärorikt att bo utomlands, säger hon.

Till spanska solkusten flyttar en grupp svenskar som gillar att andra svenskar bor där. I början av sin fältstudie i Fuengirola såg Catrin Lundström staden som en vanlig spansk stad, men snart gjorde hon den fascinerande insikten att där gick att leva ett helt svenskt liv, med allt från dansbandskvällar till att köpa sig en kaviartub.

De flesta tyckte att det var svårt att komma in i det spanska samhället och umgicks mest med britter, holländare, andra nordeuropéer.
I Singapore umgicks svenskarna mest med andra ”expats”, jobbemigranter från andra länder som USA, Australien, Europa.

Men i USA kom de svenska kvinnorna in i samhället, hade ofta gift sig med en amerikansk man. Inte heller bland dem som kom som par var integrationen ett problem.

Däremot var det svårt för två föräldrar att jobba, och det fanns en naturlig plats i samhället för hemmafruar.

– Jämställda kvinnor blir ofta hemmafruar i USA, säger Catrin Lundström som i sin artikel beskriver det svenska paret Isabella och John.
De omfamnar ett jämställdhetsideal, men övergick vid flytten till USA till ett ”hemmafrukontrakt”. ”Vår relation är inte jämställd eftersom han tjänar mer … och jag gillar inte det”, säger Isabella efter ett år. Hon är orolig för sin framtida karriär och pension. Men ändå är det värt det, hon är ”mycket lyckligare”. Inte heller i Sverige lyckades deras relation bli jämställd. Och i USA slipper hon i alla fall dubbelarbeta.

I Singapore följde de flesta fruar med sina män som fått tillfälliga, välbetalda och tidskrävande jobb. Det omvända – att mannen följde kvinnans karriärväg utan att själv arbeta – såg hon inga exempel på.

Tillvaron blev trots lyxlivet ofta tuff för kvinnorna. Nästan alla anställde efter en tid en ”live-in maid”, ett inneboende hembiträde. Ojämställdheten skulle bli alltför synlig om inte kvinnan avlastades genom att bli arbetsgivare för ett hembiträde.

– Så att inte kvinnan skulle bli hemma och skura medan mannen var ute på jobb och resor, säger Catrin Lundström.

På så sätt löstes också barnvaktsfrågan i det nya livet utan släkt och vänner.

Men det blev ett moraliskt och etiskt dilemma som de flesta direkt tog upp i intervjuerna. På olika nivåer uppstod oundvikligen problem. Det blev fel, missförstånd; lånade maiden verkligen av ladyshaven? Hur skulle de hantera olika syn på barnuppfostran? Behövde maiden plötsligt åka iväg för att ta hand om egna släktingar?

– Lever man så intimt under så ojämlika villkor så blir det oundvikligen konflikter. Där finns det inga enkla lösningar.

Men hon blev själv förvånad över hur snabbt de svenska kvinnorna både övergav jämställdhetsideal och accepterade det starkt uppdelade klassamhället. Argument som ”alla andra har maid” var vanligt.

Och visserligen var det vanligt, men bara i en begränsad grupp, påpekar hon.

Catrin Lundström gillar att vända på begreppen. Vad tänker man på när man hör begreppet papperslös? En svensk, vit, 30-årig man som bor i Spanien, men som vill behålla sin svenska socialförsäkring och sitt medborgarskap och inte har registrerat sig som boende i Spanien? Som inte betalar skatt, och som tillsammans med sina gelikar gör att landet inte vet hur de ska planera för vattenförsörjning, sophämtning och sjukvård?

I Spanien pågår diskussionen om papperslösa från Nordafrika. Samtidigt finns runt 50 000 svenskar som inte är registrerade som boende i landet.

Vita svenskar har ett högt migrationskapital, vana att kunna resa vart vi vill och vara högt ansedda. Och vita, privilegierade från väst ser sig inte som migranter eller invandrare. Svenskar som flyttar till USA ses inte som ett problem (till skillnad från till exempel mexikaner).

– För det handlar om konstruktioner, om idéer om nationaliteter och etniciteter, säger Catrin Lundström.

Gemensamt för dem som Catrin mött är att de vägrar ge upp sitt svenska medborgarskap. Det står för en välfärdspolitik som ingjuter trygghet och många vill återvända när de blir gamla.

– Får jag cancer flyttar jag hem, tänker många, dock ofta ouppdaterade på hur svensk sjukförsäkring skulle fun­gera i praktiken.