Satsa eller spara. Det är frågan som EU:s ledare ska diskutera i kväll under ett toppmöte i Bryssel i kväll som handlar om vilken väg som ska väljas för att ta sig ur den ekonomiska krisen.

Det är inte så att det kommer att saknas samtalsämnen i kväll då EU:s ledare träffas på ett informellt toppmöte i Bryssel.

Den politiska kartan i Europa har ritats om i och med att Frankrike fått en socialistisk president.

– Dessutom finns en elefant i rummet. Grekland, säger Per Hilmersson på det fackliga Brysselkontoret.

Motsättningarna inför kvällens möte är många. Den franska presidenten François Hollande vill att EU ska satsa sig ur krisen. Han tycker sig också fått stöd från det från det från USA:s president Barack Obama.

Till bordet har François Hollande med sig krav om att omförhandla europakten samt införa euroobligationer. Stöd för kravet på obligationer hittar han bland annat hos den italienska premiärministern Mario Monti och euroländernas finansministerordförande Jean-Claude Junker.

Några obligationer vill dock inte den tyska förbundskanslern Angela Merkel veta av.

Euroobligationer skulle kunna vara ett sätt för EU att skaka fram mer pengar som skulle kunna användas för att stimulera ekonomin. De argument som förts fram emot är att dessa skulle kunna ses som ett sätt att gynna slösaktigt beteende. I praktiken blir det länderna som haft ordning på statsfinanserna som kommer att gå i god för obligationerna. Det är med andra ord en stor ekonomisk risk. Men även en politisk sådan. På hemmaplan har Angela Merkel svårt att motivera för tyska väljare varför landet ska ge mer ekonomiskt stöd till andra länder.

Åsikterna om euroobligationer går även isär bland fackliga organisationer i Europa.

– Facken i euroländerna vill ha obligationerna medan facken utanför den gemensamma valutan, som Sverige, är mer skeptiska, säger Per Hilmersson.

En annan fråga som lär tas upp på kvällens möte är hur EU ska tackla situationen i Grekland.

– Det som händer där har kopplingar till hela eurozonens framtid, säger Per Hilmersson. Om landet måste lämna den gemensamma valutan får de konsekvenser för alla.

I höstas sades det från officiellt håll att Grekland skulle räddas kvar i euron. Att landet var en del av Europa. Den senaste månaden har dock tongångarna förändras.

Nyligen kommenterade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso utvecklingen i Grekland med ”att om en medlem av en klubb inte vill respektera reglerna är det kanske bättre att de lämnar klubben”.
Även den tyska finansministern Wolfgang Schäuble har talat om möjligheten att Grekland lämnar valutaunionen.

Vad konsekvenserna av en så kallad ”grexit” skulle bli är svåra att överblicka. 
JP Morgon gjorde nyligen en bedömning att Greklands BNP skulle minska med 5-10 procentenheter. Hur Spanien, Italien, Portugal och andra länder som i dag har en svag ekonomi skulle påverkas är än så länge mycket oklart.

Ett grekiskt utträde lär även få politiska konsekvenser. 
Ett scenario är en union i politiskt sönderfall, ett EU som luckras upp. Ett annat scenario som allt fler talar om är att euroländerna stärker sitt samarbete och att EU-kommissionen allt mer börjar fungera som en regering med en ordförande som utses genom politiska val.