Allt fler företag vägrar lämna ut löneuppgifter till facket. Hemliga löner är ett växande problem i och med att klubbarnas förhandlingsförmåga vingklipps.

– Vi lämnar inte ut lönen av integritetsskäl. Vi har anställda som inte vill att vi ska ge deras löneuppgifter till facket, säger Åbro bryggeriers vd Henrik Dunge och tillägger att företaget skulle bryta mot personuppgiftslagen (PUL) om lönerna lämnades ut.

Henrik Dunge är dock beredd att lämna ut löneuppgifterna för dem som är med i Livs fackklubb på bryggeriet i Vimmerby. Men då måste klubben först berätta vilka som är fackligt anslutna.

Det går klubbordförande Christer Gustafsson inte med på.

– Ingen ska behöva uppge vilka föreningar man är med i, säger han och konstaterar att det skulle kunna innebära en kränkning av föreningsfriheten.

Åbro bryggeriers vd och fackklubbens ordförande är dock eniga om en sak.

– Vi har hamnat i en moment 22-situation.

Företaget lämnar endast ut löneuppgifter ifall det får reda på vilka som är fackligt anslutna – och facket vill inte avslöja för arbetsgivarna vilka som är det.

På Cloetta i Ljungsbro är situationen liknande. Arbetsgivaren vill inte lämna ut lönestatistik för icke organiserade samtidigt som Livs fackklubb inte vill avslöja för företaget vilka som är med i facket.

Christina Pedersen, ombudsman på Livs, säger att hon stöter på allt fler företag där lönerna hålls hemliga.

Resultatet har blivit att betydelsen av de lokala löneförhandlingarna spelas ned. Lönen fördelas efter det centrala avtalet och några förhandlingar om individuella löner förekommer knappt. Lönesättningen blir därmed allt mer centraliserad.

Samma fenomen har nått städbranschen.

När Fastighets klubbordförande på Sodexo i Stockholm får frågan om den genomsnittliga lönen på sin arbetsplats kan han inte svara. Han har inte tillgång till uppgifterna.

Enligt flera fackliga representanter är det mycket som står på spel om de lokala klubbarna tappar insynen över lönebildningen på sina arbetsplatser.

– Det kan gå åt helvete, säger Fastighets ordförande Hans Öhlund och skissar två stora problem när allt fler företag hemlighåller sina löner.
Det ena är, enligt honom, den illojala konkurrensen som kan uppstå ifall facket inte kan kontrollera om avtalade löneökningar genomförs. Företag som låter bli att höja lönen enligt avtal kan då erbjuda sina tjänster till ett lägre pris.

Det andra är att arbetare drabbas eftersom de inte får ut de lönehöjningar som fack och arbetsgivare förhandlat fram.

– Det är visserligen ett brott mot kollektivavtalet, men om inte vi får reda på att det har skett är det svårt att göra något åt det. Om inte företagen betalar det som vi kommit överens om i förhandlingarna så finns risken att hela den svenska modellen försvinner, säger Hans Öhlund.

Företag tonar dock ned problemet med hemliga löner.

På Sodexo säger förhandlingschefen att företaget har lämnat ut avidentifierade löneuppgifter till ett tjänstemannafack som på så vis spotkunnat kontrollera löneläget. Och på Åbro bryggerier hoppas vd:n Henrik Dunge att löneknuten, som är inne på sitt tredje år, snart ska kunna lösas upp. Han är dock kritisk mot de fackliga organisationerna.

– Fackförbunden borde komma ut mer på golvet och träffa företagen. Många gånger får jag uppfattningen att de tror att det enda arbetsgivare vill är att jävlas med folk, men det är inte det vi håller på med, säger han.