Har Handels gått med på sänkta löner?

Är avtalet som Handels nyligen skrev på i realiteten ett bejakande av det som Folkpartiet och Annie Lööfs Centerparti förespråkar, att ungdomslönerna måste sänkas om vi ska få ned arbetslösheten?

Många av de borgerliga ledarkommentarerna andas en seger. Bilden sprids av att Handels har gått med på att ungdomar bara ska ha 75 procent av ingångslönen, just det som Annie Lööf talat sig varm för.

Men liksom i IF Metalls tidigare förslag om praktikplatser finns det en synnerligen viktig skillnad mellan allianspartiernas förslag och fackens förslag.

Skillnaden är att det handlar om utbildning och inte lönesänkning.

Här finns ingen generell sänkning av vare sig löner eller arbetsgivarens kostnader för arbetskraften. Den me­di­cinen har regeringen redan prövat genom sänkt moms för de företag som anställer ungdomar, och genom försöken att koppla a-kasseavgiften till arbetslöshetsnivån för att pressa ned lönerna.

Dock utan resultat.

Varken i Sverige eller i flertalet andra länder som försökt samma väg har det hindrat arbetslösheten från att stiga.

Vill vi verkligen sänka arbetslösheten måste vi i stället se till arbetslöshetens orsaker.

Arbetslösheten bland ungdomar är som allra störst bland dem som inte har gått ut grundskola och gym­nasium med kompletta skolbetyg.
Enligt Svenskt Näringslivs nya kartläggning misslyckas vart femte försök att rekrytera arbetskraft.

De fackliga organisationerna har också länge framhållit vikten av att satsa på att utbilda arbetskraften för de jobb som finns och för de jobb som därigenom också skapas av en kunnig arbetskraft.

Men i stället har vi sett en kraftig försämring av utbildningen där ännu fler ungdomar nu går ut grundskola och gymnasium utan kompletta betyg.

En facklig linje har också alltid varit att en viss del av utbildningen gärna kan vara förlagd till arbetsplatser.

Både det tidigare Metallförslaget och det nuvarande Handelsavtalet tar fasta på just detta.

Handels avtal gäller för ungdomar upp till 20 år och är riktat till de elever som går på gymnasiets handels- och administrationsprogram.

Här finns regler för hur utbildningen ska läggas upp och här finns krav på handledare.

Den faktiska utbildningstiden ska vara 25 procent av den unges tjänst. Det mervärde som arbetsgivaren kan tillgodoräkna sig är alltså 75 procent. Självklart ska praktikanten då också ha lön för dessa 75 procent.

Avtalet säkrar alltså att den anställde på sin praktikplats verkligen får full lön för det arbete han eller hon utför.

Handels sätter också en gräns för behovet av praktikplatser. En arbetsplats med upp till 25 anställda får ha en praktikant, arbetsplatser med fler anställda får ha två.

Detta är fjärran från den generella sänkning av lönen för heltidsarbetande ungdomar som Centern och Folkpartiet propagerar för.

De utvärderingar som gjorts av den generella sänkning av arbetsgivaravgiften för unga som regeringen redan infört visar uppenbart att det inte givit någon effekt.

Det är inte så underligt då regeringen inte sett till de faktiska orsakerna till varför folk är arbetslösa.

På så sätt har den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften endast blivit ett av regeringens många bidrag till företag, i stil med den extremt fri­kostiga variant av rut- och rotavdrag som nu gäller och i stil med sänkningen av krogmomsen.

Inte heller tar C och FP med det klara fall i köpkraften som förslagen om sänkt lön skulle innebära.

Frankt utvidgade Centern nyligen sin lönesänkarpolitik med att föreslå generellt sänkta ingångslöner för hela arbetsmarknaden och för alla åldersgrupper.

Det är uppenbart att Centern inte vägt in hur en så kraftig lönesänkning skulle påverka folks köpkraft och därmed företagens förmåga att sälja sina varor och tjänster.

Arbetslösheten närmar sig nu 8 procent. I vår förutspås den öka än mer. Snart går 25 procent av våra ungdomar arbetslösa.

Allt medan den svenska skolan faller placering efter placering i internationell ranking och allianspartier ropar efter sänkta löner.