Det som förenar uppgörelserna som signerats efter avtalen i detaljhandeln och partihandeln är att krontalsökningar bildat skola.

När den till synes oundvikliga strejken inom handeln avvärjdes – fem i tolv – släppte spärrarna också på en rad andra avtalsområden där parterna snabbt gjorde upp.

Det som förenar uppgörelserna som signerats efter avtalen i detaljhandeln och partihandeln är att krontalsökningar bildat skola. Lika slående är att alla löneökningar kostnadsberäknas till 2,6 procent. Alltså kan både fack och arbetsgivare betrakta sig själva som segrare.

De 710 kronor (butiksavtalet) mer i månaden som den genomsnittliga handelsanställde kan se fram emot motsvarar löneökningar på 3,3 procent de kommande tolv månaderna. Det överstiger industrins så kallade märke med 0,7 procentenheter.

Avtalet är i den meningen en absolut framgång för Handels och för LO-samordningen som slagits för krontalshöjningar och extra satsningar på de lägst avlönade och kvinnodominerade branscher.

Men det är inte bara löntagarna som noterar framgångar. För att få arbetsgivarens signatur på avtalet krävdes att facket accepterade att ingångslönerna på avtalsområdet inte höjdes med lika många kronor som genomsnittslönen.

Men det är viktigt att påpeka att både ingångslönen och genomsnittslönen också höjs med 3,3 procent. Det är krontalet som skiljer sig åt. Relationen mellan ingångslön och genomsnittslön är därför procentuellt fortsatt densamma.

Genom den här konstruktionen blir emellertid arbetsgivarens kostnad lägre för uppgörelsen. Samma effekt har också den utökade möjligheten att variera veckoarbetstiden med ytterligare två timmar upp eller ner utan att betala övertidsersättning. Det förbilligar uppgörelsen med någon tiondels procent.

Svensk Handels vd, Dag Klackenberg, kan därför nöjt konstatera att avtalets kostnad blir runt 2,6 procent, alltså i paritet med industrins redan etablerade märke för årets löneökningar.

Beräkningarna för hur 3,3 procents löneökning kan bli en kostnad för arbetsgivaren på 2,6 procent finns i medlarnas slutbud och är inte parternas egna beräkningar. Medlartrion har på punkt efter punkt spaltat upp hur avtalets kostnad sjunker på grund av olika konstruktioner.

Exakt varför de skickat med sina egna beräkningar som en bilaga till avtalet är oklart och mycket ovanligt. Kanske är avsikten att understryka att avtalet slutar med kostnadsökningar på de 2,6 procenten som utgör riktmärket.

Betydelsen av Handels uppgörelse går att iaktta som ett nytt, högre, märke på arbetsmarknaden. Men hur ingångslönerna hanteras skiljer sig åt mellan branscherna. Fastighets fick till exempel igenom att också ingångslönerna höjs med samma krontal som snittlönen. Det innebär en något starkare låglönemarkering än detaljhandeln.

I fortsättningen blir det lika spännande att skärskåda hur löneökningarna fördelas – och hur de eventuellt betalas – som att granska själva krontalspåslaget och dess procentuella värde.