Arbetskamraterna betyder mycket för hur det blir när en sjukskriven kommer tillbaka till jobbet. Men de är ofta en förbisedd friskfaktor.

Det är inte bara chefer som har betydelse för sjukskrivnas rehabilitering, utan hela arbetsgruppen, vilket ofta glöms bort.

– Ofta såg inte cheferna hur mycket medarbetarna, de på golvet, faktiskt gjorde, säger Åsa Tjulin, som skrivit en avhandling om just arbetskompisarnas betydelse vid rehabilitering.

Där kommunikationen var öppen förlöpte processen bra.

Svårigheter uppkommer när frågan inte lyfts, när rehabiliteringen blir en fråga som enbart diskuteras mellan chefen och den sjukskrivna.

– Ofta pratar man inte alls om det. Och så är det en integritetsfråga, den sjukskrivna vill inte alltid blotta sig.

Rehabiliteringen kan bli förvirrande och svår att hantera som medarbetare, visar Åsa Tjulins forskning, som är gjord på lyckade fall, de som kommit tillbaka till jobbet.  De sjuka följdes före, under och efter sjukskrivningen, vars orsaker var blandat, från stroke, utmattning och ryggbesvär till en bruten tumme.

Cheferna i studien var mer eller mindre intresserade av rehabilitering. Organisationerna var också olika och en del chefer träffade inte sina medarbetare mer än någon timme i veckan. I de fallen kunde de omöjligt vara närvarande fullt ut eller känna till hela bilden.

– Jag tittar på sociala processer och samspel och där är det svårt för många chefer att vara delaktiga.

För medarbetare är processen däremot ofta naturlig.  Anpassning från kolleger, som att utföra mer av det tunga jobbet, kan fungera till en viss gräns.

– Men det kan inte pågå i all evighet, även om kollegerna är villiga. Och det är ingen höjdare att anpassa om det handlar om en dold anpassning, säger Åsa Tjulin.

– Ingen klarar av att köra 200 procent. Det är viktigt att ha en tydlig plan för hela arbetsgruppen, säger Åsa Tjulin.

Arbetsgivare måste bli medvetna om att en rehabanpassning inte bara handlar om fysiska faktorer utan att det också sker saker bland medarbetare.

Med hänsyn tagen till individens integritet är det ofta läge att involvera hela arbetsgruppen:

– Diskutera: Vad kan vi göra och hur ska vi lösa det här? anser Åsa Tjulin.

Fotnot: Avhandlingen heter Workplace social relations in the return to work process, Linköpings universitet, 2010.