Carl Bildts närvaro i Sarajevo till minnet av de tusentals döda under belägringen möttes av burop.
Det är förståeligt.
Carl Bildts insats som medlare i krigets Bosnien för 20 år sedan handlande i verkligheten mer om att lansera varumärket Carl Bildt än att eftersträva något slags fred.
Bildts yttrande då om att massmördaren Milosevic var ”en trevlig man” var inte direkt något lysande utspel för att höja sin popularitet, och enligt Haagkommissionens tidigare talesperson Florence Hartman borde inte Carl Bildt ha deltagit i förra veckans minnesceremoni över de dödade.
Även om Carl Bildt själv i vanlig ordning valde att fnysa åt alla reaktioner är kritiken en mycket tydlig markering i internationella sammanhang.
Det visar också, som jag nyligen hörde i USA när Carl Bildts namn kom på tal, att Bildt genom sin arroganta attityd för länge sedan förspillt sina chanser till en internationell karriär. Ingen vill ha en spydig översittare utan förmåga till empati i sitt lag.
Förutom Fredrik Reinfeldt, förstås.
