ANALYS. Det värsta ligger bakom oss. Den svenska ekonomin är på väg uppåt igen efter djupdykningen i slutet på förra året. Så beskrivs utsikterna i de ekonomiska prognoser som har kommit på senare tid.

Men tillväxten väntas samtidigt bli synnerligen klen i år. Ingen bedömare tror att den når upp till en procent. Och eftersom arbetslösheten släpar efter lär den stiga framöver. Prognosmakarna visar visst samförstånd om att den når sin topp i slutet av 2012 – i trakterna kring åtta procent.

Bakom det ljusare tonläget ligger framförallt enkäter som visar att förtroendet börjar återvända bland hushåll och företag. Dessutom tas börsuppgången till intäkt för att ekonomin nog måste vara på väg åt rätt håll. Bedömningen hänger dock på en skör tråd. Statistik över orderingång och produktion är inte alls lika hoppingivande.

Trots osäkerheten ger siarna en samstämmig beskrivning av återhämtningen: trög. Statliga Konjunkturinstitutet tillhör optimisterna, men även i dess framtidscenario är uppgången denna gång långsammare än under andra återhämtningsfaser sedan 90-talet.

Riskerna som målas upp är i vanlig ordning redan välkända ekonomiska plågor. För dagen är det varningar för en återuppväckt skuldkris och högt oljepris som får ekonomerna att ligga sömnlösa om nätterna.

Men det finns skäl att tro att uppgången blir ännu trögare – och präglad av bakslag.

Inriktningen på den ekonomiska politiken i Europa och USA kan sammanfattas så här: Alla ska ta itu med sina lån och vässa sin konkurrenskraft samtidigt, även länder som inte har några sådana problem. Eftersom lån är den enes skuld och den andres fordran, och konkurrenskraft ett synnerligen relativt fenomen, är det högst oklart hur detta ska gå till. Risken är påtaglig för en neråtgående spiral där länderna försöker övertrumfa varandra med neddragningar.

Vidare finns det en rent inhemsk oroskälla. Långtidsarbetslösheten i Sverige har under flera år gått stadigt uppåt, även när arbetsmarknadsläget förbättrats. En uppgång i arbetslösheten riskerar leda att till att många långtidsarbetslösa slås ut, och massarbetslösheten biter sig fast.

På måndag kommer regeringen med sin ekonomiska vårproposition, och två dagar senare ska Riksbanken leverera ett nytt räntebesked. Signalerna från Rosenbad och direktionen gör att ingen räknar med några stordåd. Med hänvisningar till uppåtpekande kurvor lär de avvisa åtgärder för att påskynda återhämtningen.

Men en rejäl köldknäpp kan ta kål på många vårtecken.