Ledare. Enligt regeringens kommande vårbudget ska fastighetsavgiften sänkas från 0,4 till 0,3 procent och avgiftsfriheten vid nybyggnation förlängas från 10 till 15 år. Allt till en kostnad av 1,6 miljarder kronor.
Även om intentionen är god är det otillräckligt för att möta bostadsbristen.
Det är svårt att se att de extra fem åren med avgiftsfrihet skulle vara tillräckligt för att en kalkyl för ett nybygge annat än i undantagsfall skulle gå från malpåse till förverkligande.
I stället gör regeringen en stor poäng av att man samtidigt vill göra det lättare att hyra ut borätter i andra hand.
Bostadsrättsföreningen ska inte kunna lägga in ett veto mot andrahandsuthyrning utan bara bli tilldelad en gräns för hur många av föreningens lägenheter som får hyras ut.
Den enskilde borättsinnehavaren ska också kunna ta rejält betalt. Finns inga lån på bostaden ska uthyraren ändå kunna ta en extra avgift som ”kompensation”. Vad det nu är man kompenserar.
Att regeringen äntligen verkar ha fått upp ögonen för att det råder bostadsbrist i ett antal av Sveriges tillväxtområden är bra.
Men att göra det enklare för borättsinnehavare att hyra ut i andra hand skapar inte fler lägenheter. Det gör bara att den som har råd att skaffa sig ett antal borätter kan göra sig en förmögenhet som privat andrahandsuthyrare.
Ansatsen var god, men så mycket mer än en ansats blev det inte.
Det som behövs är i stället rejäla investeringsstöd till nya bostäder. Och varför inte kombinera det med den intention som inför valet 2010 fanns i det rödgröna förslaget till anpassat rot-avdrag: satsa på miljövänliga bostäder, och satsa på hyresrätter.
