LO vill ha en utredning om effekterna av det fria skolvalet i grundskolan. Det är ett förslag i rapporten ”Full sysselsättning”.

– Mycket tyder på att det fria skolvalet leder till ökad segregation, säger LO:s chefsekonom Ola Pettersson.

Segregation innebär att högutbildade och välavlönade föräldrar ser till att deras hamnar i de bästa skolorna, i varje fall de skolor som har bäst rykte. Lågavlönade och lågutbildade föräldrar är inte lika aktiva.

Följden blir att barnen hamnar i skilda världar redan i skolan.

Det får konsekvenser efter skolan. De som inte lyckas ta sig igenom gymnasiet med godkända betyg får det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är en viktig förklaring till att ungdomar inte är etablerade på arbetsmarknaden förrän vid 27 års ålder.

1990 var etableringsåldern 21 år.

LO tror att det fria skolvalet delar upp eleverna i ett A- och B-lag. För att motverka detta vill LO variera skolpengen efter behov. Skolor med många svaga elever ska få mer. Dessutom vill LO förstärka studie- och yrkesvägledningen i grundskolan.

LO vill att de yrkesförberedande programmen på gymnasiet ska ge behörighet till högskolan igen. Den möjligheten togs bort när den nya läroplanen för gymnasiet trädde i kraft i höstas. Följden blev att färre elever sökte till yrkesprogrammen.

Samtidigt infördes en gymnasial lärlingsutbildning.

LO varnar för risken att arbetsplatserna inte kommer att klara av att ge alla lärlingar vettig handledning och utbildning. En annan risk är att ”fungerande och kollektivavtalade lärlingssystem bryts sönder”.

LO vill ha bättre samverkan mellan skola och arbetsliv i de lokala programråden. Parternas inflytande ska stärkas. Fackligt folk ska få ledigt från jobbet och ersättning för förlorade arbetstjänst när de deltar i programråden.

Övergången från utbildning till arbete ska stärkas i avtal om färdigutbildning. Skillnaden i lärartäthet mellan olika skolor ska göras synlig. Bristerna ska rättas till. Betygsinflationen ska uppmärksammas.