Fredrik Reinfeldt tror inte på att sänkta löner för ungdomar skapar jobb. Obegripligt, anser Lennart Gabrielsson (FP), kommunalråd i Sollentuna, som kan bli första kommunen som inför tjänster med ungdomsavtal.

Folkpartiet och Centerpartiet är övertygade om att för höga ingångslöner är en orsak till att Sverige har hög ungdomsarbetslöshet, högre en exempelvis Danmark och Schweiz. I mitten av mars uppmanade folkpartiledaren Jan Björklund sina partikamrater i Sveriges hundra största kommuner att lägga fram förslag om ungdomsavtal med lägre löner.

Men statsminister Fredrik Reinfeldt tror inte att det skapar fler jobb för unga. I en intervju i Dagens Nyheter i dag, onsdag, säger han:

– I Sverige sänker vi inte löner, vi höjer dem. Jag tror helt enkelt inte på den här idén med att sänka löner. I så fall borde vi redan ha sett detta eftersom vi kraftigt har sänkt kostnaderna.

Den kostnadssänkning Reinfeldt avser är att regeringen har halverat arbetsgivaravgiften för alla under 26 år. En dyr reform som inte givit den effekt regeringen hade hoppats. Sedan Alliansregeringen tillträdde 2006 har arbetslösheten bland 20 – 24-åringar ökat från 16,6 procent till 18,2 procent 2011.

Folkpartiet har engagerat sig hårt för särskilda ungdomslöner som ett sätt att sänka arbetslösheten bland unga. En som drivit frågan mycket aktivt är Lennart Gabrielsson, kommunalråd (FP) i Sollentuna. I december 2011 beslutade Sollentuna – där allianspartierna är i majoritet – som första kommun i landet att införa ungdomsavtal. På Folkpartiets initiativ.

– Målgruppen är ungdomar upp till 25 år, säger Lennart Gabrielsson. De ska få minst 75 procent av den lägsta kollektivavtalade lönen, som är drygt 16 000 kronor i månaden. Det betyder lite över 12 000 kronor per månad.

Lennart Gabrielsson reagerar starkt på att Fredrik Reinfeldt sågar idén, och dessutom uppmanar moderata kommunpolitiker att säga nej till Folkpartiets initiativ.

– Det är för mig obegripligt, säger Lennart Gabrielsson. Först går regeringen ut och sänker arbetsgivaravgifterna för ungdomar med tio miljarder kronor. Sedan konstaterar man att det gav inte riktigt det utfall man tänkt sig. Då säger statsministern att vi ska höja alla löner, inklusive lönerna för dem som kommer in nya på arbetsmarknaden, alltså ungdomar. Jag får inte det där att gå ihop.

Lennart Gabrielsson jämför Sollentuna kommuns beslut med Volvos planer på att utbilda 1 200 arbetslösa ungdomar med lön, ett initiativ som verkstadsklubben vid Volvo har välkomnat. Den offentliga sektorn har precis samma behov som industrin av att locka till sig ungdomar för att säkra kompetent arbetskraft i framtiden, enlig Lennart Gabrielsson, som upprepar:

– Jag förstår inte hur Reinfeldt tänker. Jag kan hålla med honom om att den offentliga sektorn inte har för höga löner. Problemet är när unga som inte kan jobbet får nästan samma lön som de som har jobbat i många år.

Kommunkontoret i Sollentuna har träffat Kommunal två gånger för att diskutera hur tjänsterna med ungdomsavtal ska utformas. Innan parterna går vidare ska kommunen precisera vilka ungdomar och vilja jobb som kan komma i fråga för ungdomsavtalen.

Enligt det politiska beslutet ska anställningarna med ungdomsavtal bli ettåriga. Lennart Gabrielsson anser att inslaget av utbildning måste bli betydande.

– Avsikten är att när ungdomarna visat atat de klarar jobbet ska tjänsten omvandlas till en fast anställning så fort det blir en ledig plats.