Centerns partiledare är 28 år och har en lön på 150 000. Är hon rätt person att kräva sänkta ingångslöner?

Foto: Fredrik Sandberg

Centerpartiet driver frågan om sänkta ingångslöner. Enligt en opinionsundersökning beställd av fackförbunden i 6f dömer sex av tio ut Centerpartiets förslag.

Centerpartiet lanserade i förra veckan ett förslag om sänkta ingångslöner för att få ned arbetslösheten. Företrädare för partiet menar att ingångslönerna måste ned med 20–25 procent, i vissa branscher till och med ännu mer. Vi tycker att det låter som ett eko från 1800-talet, då receptet på allt var sänkta löner.

Kollektivavtalens ingångslöner har en avgörande betydelse för att undvika låglönekonkurrens, för att minska löneskillnader och för jämställda löner mellan kvinnor och män. Vi möts ofta av arbetsgivarorganisationer som kräver lägre ingångslöner. Man hävdar ofta att detta skulle leda till att deras medlemsföretag skulle anställa fler och att sysselsättningen därmed skulle öka. Det är rätt naturligt att arbetsgivare vill hitta sätt som gör att man kan tjäna lite mer pengar. Det är däremot ytterst anmärkningsvärt att ett politiskt parti i regeringsställning har synpunkter på lönebildningen. Valet av tidpunkt är inte det bästa – utspelet kommer mitt i brinnande avtalsrörelse.

Förslaget ska också ses i ljuset av att det, i alla fall tidigare, funnits konsensus i riksdagen om att det är arbetsmarknadens parter som hanterar löner och anställningsvillkor på arbetsmarknaden. Detta är grunden i den svenska arbetsmarknadsmodellen och den har visat sig vara, inte minst ur ett internationellt perspektiv, framgångsrik för hela samhället. Vi har exempelvis färre arbetsmarknadskonflikter i Sverige än i andra jämförbara länder.

Hur ser då allmänheten på dessa frågor? Vi lät Novus Opinion fråga ett representativt urval av svenska folket, dels hur de ser på förslaget om sänkta ingångslöner, dels hur de ser på arbetsmarknadens parters fria roll. 1 000 personer intervjuades den 23–26 mars.

Så här löd frågorna:

Är det ett bra eller dåligt förslag att ingångslönerna på arbetsmarknaden ska sänkas med minst 20 procent i vissa branscher och grupper?

Nära 6 av 10 (56 procent) svarar att det är ett dåligt förslag, bara 3 av 10 svarade att det är ett bra förslag medan 14 procent svarade vet ej. Bland unga vuxna (18-29 år), svarar 63 procent att det är ett dåligt förslag och endast 17 procent att det är ett bra förslag.

Tycker du att politiker ska lägga sig i lönefrågan eller ska detta vara en fråga för arbetsmarknadens parter?

62 procent svarar att politiker ska hålla sig borta från lönefrågan, medan 24 procent tycker att politiker ska lägga sig i denna fråga.

Problemet med Centerpartiets förslag är att det bygger på fria spekulationer och inte på fakta. Arbetslösheten, och för den delen ungdomsarbetslösheten i Sverige, är hög men det är inte lönesättningen och ingångslönerna som är orsaken.

LO har gjort internationella jämförelser som bygger på siffror från bland annat OECD. Rapporten bygger på statistik från år 2008, det vill säga innan den så kallade finanskrisen. I jämförelsen framkommer inget belägg för ett samband mellan andel arbetslösa unga vuxna (20–24 år) och lägstlönens nivå.

Det finns heller inget samband mellan sysselsättningsgraden och nivån på kollektivavtalens lägsta löner. Som exempel kan nämnas att Spanien och Luxemburg har låga ingångslöner. Trots detta är ungdomsarbetslösheten hög. I Norge och Danmark är ingångslönerna höga men ungdomsarbetslösheten är låg.

I Sverige förhåller det sig även ofta så att de branscher som har många unga anställda har relativt sett de högsta ungdomslönerna.

Att ungdomar hamnar utanför arbetsmarknaden beror knappast på för höga ingångslöner i kollektivavtalen. Istället handlar det om en undermålig utbildningspolitik. Drygt 20 procent uppnår inte målen för slutbetyg i gymnasieskolan. Utbildningssystemet måste bli bättre på att ge stöd till de mindre studiemotiverade, men även erbjuda möjligheter för människor att kunna fullfölja sina gymnasiestudier i ett senare skede av livet. Dessutom måste arbetslösa ungdomar få möjlighet till praktikplatser så att de kan få den arbetslivserfarenhet och kompetens som krävs på arbetsmarknaden.

Det är inom utbildnings- och arbetsmarknadssystemen som de stora insatserna mot ungdomsarbetslöshet kan göras. Syftet med dessa system måste vara att garantera och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsmarknad. Undersökningar visar att många företag vill anställa fler men inte hittar rätt sökande – det beror alltså inte på priset utan på brister i kompetens.

Vi tycker att det är skrämmande att Centerpartiet skyller ifrån sig och lägger orsaken till den höga ungdomsarbetslösheten på lönebildningen. Det är Centerpartiet som sitter i regeringen och det är därmed Centerpartiet som kan se till att dagens unga möts av en aktiv politik för full sysselsättning. Vägen mot full sysselsättning går definitivt inte via arbeten där lönen är så låg att den knappt går att leva på. Centerledaren, som är 28 år, har själv en lön på 150 000 kronor i månaden. Är hon verkligen rätt person att kräva sänkta ingångslöner?

Centerpartiets ungdomsförbund har i en kampanj sagt ”Fuck facket 4-ever”. Är det detta som parti­ledaren Annie Lööf, tillika Sveriges näringsminister, försöker understödja med detta utspel – fastän på ett något mer moget sätt?

6F – fackförbund i samverkan

Janne Rudén, förbundsordf, SEKO

Hans Tilly, förbundsordf, Byggnads

Lars Lindgren, förbundsordf, Transport

Jonas Wallin, förbundsordf, Elektrikerna

Hans Öhlund, förbundsordf, Fastighets

Mikael Johansson, förbundsordf, Målarna