Sverige behöver en samlad strategi mot en växande grå sektor som hotar den svenska modellen, konstaterar Arbetsmiljöverket i en ny rapport om utländska företag och arbetstagare. 

Samtidigt vill myndigheten flytta fokus från problemen med ”utländska företag och arbetstagare” till problemen med en växande ”grå sektorn”.

Det krävs ett djupare samarbete mellan myndigheter och parterna på arbetsmarknaden för att komma åt gråsektorn med ett växande antal företag, svenska som utländska, som varken vill eller kan skapa goda arbetsförhållanden, slår Arbetsmiljöverket fast.

Den åldrande befolkningen innebär att vi behöver fler som arbetar i Sverige. Och det är i grunden positivt med öppna gränser som leder till att fler företag och arbetare, även från Sverige, kan etablera sig i andra länder, påpekar myndigheten.

Samtidigt understryker Arbetsmiljöverket att det inte är acceptabelt med dubbla standarder. Rörligheten får inte leda till social dumpning, sämre arbetsmiljö och snedvriden konkurrens. Alla som arbetar i Sverige ska ha rätt till en lika säker arbetsmiljö, oavsett varifrån de kommer eller för vilken arbetsgivare de jobbar.

– De missförhållanden som råder bland en del av företagen hotar inte bara liv och hälsa för de anställda, utan också snedvrider konkurrensen och missgynnar de seriösa företagen på arbetsmarknaden, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket.

I dag finns ingen anmälningsskyldighet i Sverige för företag eller arbetstagare som kommer från ett EU-land. Det saknas alltså uppgifter om hur många de utländska företagen och arbetstagarna är och i vilka sektorer de finns.

Det gör det svårt att hitta och inspektera arbetsplatser med utländska arbetstagare, menar Mikael Sjöberg. Brister i dokumentation leder också till oklarheter om vem som är anställd, vem som är arbetsgivare och vem som är egenföretagare. Nu finns ett utredningsförslag att införa anmälningsplikt för utländska företag.

En annan tendens är att många företag väljer att ersätta egna anställda genom entreprenörer. Inom byggbranschen är det vanligt med långa kedjor av underentreprenörer med flera utländska företag.  Arbetsmiljöansvaret tunnas ut ju längre ner i kedjan man kommer.

Något som försvårar inspektioner av arbetsmiljön och rättsliga processer vid arbetsmiljöbrott.

I rapporten föreslår verket en rad åtgärder mot den växande gråsektorn. Bland annat föreslår myndigheten ändringar i lagen om offentlig upphandling. Det ska inte gå att vinna en upphandling till priset av en dålig arbetsmiljö.

Rapporten innehåller också en genomgång av reglerna i våra nordiska grannländer. Regler som Sverige kan dra många lärdomar av.

Exempelvis har Danmark, Finland och Norge anmälningsskyldighet för utländska företag. Norges och Finlands motsvarigheter till Arbetsmiljöverket övervakar, förutom arbetsmiljön, även anställningsvillkoren för utländska arbetare. Finland har inspektörer som endast inspekterar arbetsplatser med utländsk arbetskraft.

Finland, Norge och Island har ett system med obligatoriska ID-kort i första hand inom byggbranschen.

I Finland har man fokus på ”den grå ekonomin” och talar om riskerna med den snedvridna konkurrensen och dess effekter för företagen, medan i Danmark och Norge fokuserar man på ”social dumpning”.

– För det första behövs det mer kunskap och analys, säger Mikael Sjöberg. Det krävs även en bred samhällsdebatt om de nya företeelser som kan utgöra hot mot den svenska modellen.