Klicka på bilden för att se den i större format.

En ny metod ska göra bedömningen av vem som är frisk nog att arbeta mer enhetlig och rättssäker, hoppas Försäkringskassan. Resultatet blir det motsatta – sjukförsäkringen blir behovs­prövad, befarar forskaren Ruth Mannelqvist. 2013 ska metoden införas.

I fall efter fall har medierna beskrivit hur människor som är för sjuka för sitt gamla jobb förlorar sjukpenningen därför att de anses klara något annat arbete.

Vad då för jobb? har de sjuka undrat. Försäkringskassan och domstolarna har givit svävande svar, som ”ett arbete som inte belastar ryggen” eller ”ett arbete med små krav på fysisk och psykisk uthållighet”.

– Arbetsmarknadsbegreppet i sjukförsäkringen har varit som ett diffust moln, säger Jan Larsson, som leder Försäkringskassans arbete med den nya metoden. Nu ger vi det tydligare konturer.

Det sker genom att de krav olika arbeten ställer beskrivs på ett enhetligt sätt, med siffror på en skala. Samtidigt ringas de försäkrades förmåga att arbeta in av särskilt utbildade läkare, som använder samma begrepp. På så sätt kan individens olika förmågor matchas mot de krav olika yrken ställer.

– Men metoden får absolut inte användas fyrkantigt, säger Jan Larsson. Vi ska introducera den under lång tid, kopplat till rigorös utbildning.

Går det alls att beskriva vad olika arbeten kräver med siffror? Naturligtvis inte i detalj, svarar Jan Larsson. Men arbetsmarknaden får ändå konturer, och det är ett framsteg.

– Vi har läkare från företags­hälsovården, arbetsterapeuter och andra experter till hjälp. Senare hoppas vi att fackliga organisationer och arbetsgivare ska ge synpunkter på materialet.

Metoden ska alltså ge en mer förutsägbar, rättssäker bedömning av människors arbetsförmåga. Men Ruth Mannelqvist, forskare i rättsvetenskap vid Umeå universitet som specialiserat sig på sjukförsäkringen, är skeptisk. Hon tror inte att bedömningen blir ett dugg mer realistisk och kopplad till den verkliga arbetsmarknaden.

– Nej, yrkesbeskrivningarna bygger på gammal amerikansk forskning och stämmer inte med verkligheten. Och arbetsgivarna har inte tillfrågats om vad de kräver för att faktiskt anställa en person. Därför blir det en prövning mot en påhittad arbetsmarknad.

– Vi gör inte en direkt översättning av den amerikanska klassificeringen, invänder Jan Larsson. I Sverige ställs till exempel högre krav på att arbetstagarna tar ansvar och fattar beslut själva, utan instruktion från mellanchefer.

– Däremot är den amerikanska arbetsmarknads- och yrkesforskningen väldigt omfattande. Det vore dumt att inte utnyttja den.

Som Ruth Mannelqvist ser det har arbetsmarknaden blivit så komplicerad att den inte kan pressas in i några mallar. Hon tar lagerarbete som exempel. Enligt Försäkringskassans referensmaterial tolererar lagerarbete ganska låg psykisk förmåga, det räcker att vara någorlunda fysiskt frisk.

– Så ser inte lagerarbete ut i dag. Du kan behöva hantera avancerade datoriserade register. Framför allt ser jobbet olika ut på varje företag.

Men enligt Jan Larsson gör det nya bedömningsverktyget inte anspråk på att beskriva varje yrkesområde exakt.

– Verktyget blir aldrig helt färdigt, det måste uppdateras och utvecklas. Oförutsedda problem kan dyka upp.

– Ett exempel är att en person kan ha förmåga att klara ett visst arbete, men inte att kvalificera sig för det, till exempel gå en viss utbildning. Då ska inte Försäkringskassan säga att ”du kan ta det jobbet”, säger Jan Larsson.

Ruth Mannelqvist tror inte på försäkringarna om att den nya metoden inte ska användas fyrkantigt, så att människors förmåga matchas rakt av mot vad olika arbeten anses kräva.

– Inte ett ögonblick. Alla mallar blir styrande, det visar erfarenheten.

Ett grundläggande fel, som Ruth Mannelqvist ser det, är att bedömningen tar fasta på vilken förmåga de försäkrade har kvar. Sjukförsäkringen är tänkt att skydda individen då han eller hon har fått sin arbetsförmåga nedsatt på grund av sjukdom. Men när inte nedsättningen ger rätt till ersättning, utan bedömningen handlar om vad den försäkrade trots allt kan göra, så har vi ett slags behovsprövad försäkring, resonerar Ruth Mannelqvist. Ungefär som socialbidrag.

Den nya metoden ska pröva de sjukas ”medicinska förutsättningar för arbete”, ett begrepp som lanserades av en statlig utredning 2009. Ruth Mannelqvist invänder mot att det lyfts in i den nuvarande sjukförsäkringen, utan att man tar med de hänsyn till de försäkrades ålder, utbildning med mera som utredningen också betonade.

– Vi är inte längre försäkrade sådana vi är, säger Ruth Mannelqvist. Bedömningen av vem som har rätt till ersättning är blind för om du är gammal, har kort utbildning eller har svårt att byta arbete av andra skäl som inte är rent medicinska.

Så ska arbetsförmågan bedömas hos F-kassan – steg för steg

2013 inför Försäkringskassan den nya metoden för att bedöma om du kan arbeta eller behöver sjukpenning. Bedömningen gäller dig som varit sjuk 180 dagar och bara får sjukpenning om du inte kan klara något arbete på den reguljära arbetsmarknaden över huvud taget.

1. Du fyller i ett formulär där du själv skattar vad du klarar att göra. Du svarar också på frågor om hur angelägen du är att börja arbeta.

2. Din sjukskrivande läkare informeras och kan komplettera tidigare intyg.

3. Du tar med dig formuläret till en specialutbildad bedömningsläkare, som går igenom din sjukdomsbild och undersöker vad du kan göra trots dina funktionsnedsättningar.

4. Din handläggare vid Försäkringskassan får bedömningen och beslutar om du ska få sjukpenning, eller ska försöka arbeta. Till stöd har handläggaren listan som beskriver hur förlåtande olika arbeten på den reguljära arbetsmarknaden är för funktionsnedsättningar.