Framtidstro

Foto: Susanne Lindholm
Fantastisk utsikt, säger handelsminister Ewa Björling på besök på trädhotellet.
Tillväxten är stark i Norrbotten. Tusentals nya jobb är på gång. Och det tycks finnas en psykologisk effekt som påverkar hela länet – framgång ger framgång.
– När det finns en positiv stämning och framtidstro börjar det hända något. Det får effekt i hela regionen och många lyfter blicken, säger Göran Nilsson, chef för Arbetsförmedlingen.
I köket på Brittas pensionat i Harads steker Maija Jaunzeme fläskfilé. Det är marknad i Jokkmokk och många kommer att stanna till för att äta lunch.
– Jag älskar det här jobbet, säger hon.
Harads ligger en timmes bilresa från Luleå, längs vägen mot Jokkmokk. Till pensionatet hör Treehotel, som är fem rum byggda som kojor i träd.
Maija Jaunzeme kom från Lettland för att plocka lingon och blåbär för två år sedan. Hon är den senast anställda på hotellet. Hennes timanställning har nyligen övergått till fast jobb.
– Det är ett alldeles vanligt jobb – lagligt – inte alls ett svartjobb.
Hon sköter alla slags sysslor på hotellet. Och hon tycker mycket om rummen i träden. Hon säger att där kan man verkligen koppla av.
Idén kommer från en film om en man som övergav storstaden för att leva i en trädkoja. Fem arkitekter har fått utveckla varsitt eget trädrum.
Hotellets gäster blir på kvällen skickade längs en mörk skogsstig med varsin ficklampa. Efter fem minuter dyker Kabinen upp. Rummet hänger tre fyra meter upp i luften.
En bit bort ligger Ufot, format som ett rymdskepp. Det gungar långsamt i sin trädupphängning. I Ufot finns bara små fönster riktade mot marken. Hotellägaren Kent Lindvall säger att målet är att komma till insikt – inte ha någon utsikt.
Kent Lindvall berättar att hotellet går bra. Huvuddelen av gästerna kommer från andra länder – i första hand från England och Londonområdet. Hälften av de utländska gästerna kommer direkt till Treehotel, och för dem är uppenbarligen de välbyggda skogskojorna ett bidragande skäl till besöket i Sverige.
På Treehotel har sex personer jobb: tre i ägarfamiljen och tre anställda.
Maija Jaunzeme bor i byn med sin skotske pojkvän och de har en son på åtta månader. Britta Jonsson Lindvall, som äger hotellet tillsammans med sin man, har känslan av att Harads växer. Flera familjer har flyttat in och hon har just fått mejl från England: En familj vill ha hjälp att hitta ett hus.
En stor del av de nya jobben i Norrbotten står gruvorna för, men i Luleå säljs en annan naturresurs – kylan. Amerikanska världsomspännande företaget Facebook har beslutat att lägga sina serverhallar i Europa på Porsön i Luleå. Bland de avgörande argumenten finns goda möjligheter att kyla datorhallarna och förnyelsebar energi i form av el från vattenkraftverk.
Trots att termometern sitter i solen visar den på minus 24,9. Det går att se som en uppvisning av Luleås förmåga att kyla.
Byggnadsarbetarna tvingas hålla sig i bodarna. Risken för förfrysningsskador är stor. Lagbasen Anders Isacson meddelar att det är för kallt för att jobba. Byggnadsarbetarna får gå hem – med betalt.
Men innan markarbetaren Magnus Sandestål kan lämna bygget måste han förbereda nästa dags jobb. Han lägger ut mattor med värmeslingor på marken.
– Jag begriper inte meningen med Facebook. Jag förstår inte vitsen med att berätta att man varit på Konsum och köpt köttbullar, säger han.
Möjligen kan han tänka sig att det kan vara ett bra sätt att hitta gamla kompisar.
Magnus Sandestål tycker att bygget är rörigt. Saker och ting görs i fel ordning och det är alldeles för mycket tjänstemän, säger han.
Samma uppfattning har lagbasen och Ingvar Fors. De har dröjt sig kvar i boden.
– Anläggningsjobb är så här. Organisationen fungerar dåligt, men det här jobbet kommer också att bli klart, säger snickaren Ingvar Fors.
Han fyllde 65 i höstas och tycker han är för gammal för Facebook. Lagbasen Anders Isacson däremot har strax under 100 Facebookvänner.
– Det är lustigt. För två år sedan kände jag inte till Facebook. Nu är det här det största bygget på länge i Luleå, säger Anders Isacson, som inte tycker att det är något särskilt med bygget förutom att hallen ska bli så stor.
Och markarbetaren Magnus Sandestål är inte enbart kritisk till jobbet. Han tycker det är kul att vara på ett prestigejobb, och tror att det blir nog ordning på organisationen också.
Tord Rovio är ombudsman hos Byggnads i Luleå. Han säger att datahallsbygget skapat en positiv anda.
– Nu vågar andra satsa. Senaste året har vi haft många stora byggobjekt.
Kommunalrådet Karl Petersen och Matz Engman på Luleå Näringsliv AB hoppas också på en framtida Facebookeffekt.
– En ny digital industriera börjar. Facebook blir en dörröppnare för oss. Jag är rätt säker på att många tittar på oss och att det inom några år kommer några ytterligare etableringar till Luleå, säger Karl Petersen.
De två har haft stor betydelse för att få hallbygget till Luleå. De är båda trötta och omtumlade. De har nyligen kommit hem från en resa till Facebook i USA.
Det är morgon på Treehotel i Harads. Natten har varit den kallaste på länge – minus 40 grader. Maija Jaunzeme röker utanför köksdörren. Handelsminister Ewa Björling (M) har sovit i Kabinen. Hon är hänförd av utsikten och säger att hotellet är en del av Sveriges export. Efter frukost berättar hon vitsar om sex, hockey och finländare.
Ministerns pappa kommer från Pajala och hon gläds åt gruvuppsvinget, men oroar sig för att det saknas kunnig arbetskraft. För att råda bot på detta har regeringen en plan. Den ska dock läggas fram först om ett år då Sverige är ordförandeland i Nordiska rådet.
Hotellägarna Kent Lindvall och Britta Jonsson Lindvall hoppas kunna exportera sin idé och bygga trädhotell i andra länder. Dessutom planerar de för ytterligare fem–tio rum bland träden i Harads. Det skulle ge jobb åt ytterligare två personer, tror Britta Jonsson Lindvall.
I Luleå är förhoppningarna mer långtgående. Kommunalrådet Karl Petersen spår att innevånarantalet har ökat med 6 000 till 80 000 om tio år. Ytterligare tre datacentrum finns i staden. Universitetet har vuxit. Stålverket och hamnen står starkare.
– Framför allt ska vi inte planera för någon kris. Det gör bara att folk börjar spara och då händer inget, säger kommunalrådet.
Matz Engman på Luleå Näringsliv AB konstaterar att Norrbotten inte är något krislän – tvärtom.
– Nu är det dags för människor i södra Sverige att flytta hit. Om de Saabanställda behöver jobb så är de välkomna, säger Matz Engman.

Foto: Susanne Lindholm
Folk från när och fjärran kommer för att bo i ett risigt fågelbo mitt i skogen.

Foto: Susanne Lindholm
Maija Jaunzeme är glad åt sitt jobb.

Foto: Susanne Lindholm
Britta Jonsson Lindvall och Kent Lindvall hoppas kunna utöka trädhotellet med fem rum till. Det skulle ge två personer jobb.

Foto: Susanne Lindholm
– Jag förstår inte vitsen, säger Magnus Sandestål, som bygger åt Facebook.
Fakta
Uppsvinget i norrbotten
• Bara Stockholms län har en större bruttoregionprodukt per innevånare än Norrbotten. Industriinvesteringarna är de största per innevånare. De senaste SCB-siffrorna är några år gamla, men enligt Katarina Rönnbäck på länsstyrelsen i Norrbotten går det bara bättre i länet.
• Norrbotten är största länet och upptar en fjärdedel av Sveriges yta.