Låg lön, ingen trygghet – men bara fusket diskuteras

Det finns nästan 80 000 personliga assistenter – ett av Sveriges vanligaste yrken. Här finns många lågavlönade kvinnor med otrygga anställningar, de som Kommunal kallar ”vår tids daglönare”. Ändå är det en yrkesgrupp som knappt syns.

I medierna riktas allt ljus på fusket med assistansersättningen. I går var det dags igen. En ny fuskutredning överlämnades till barn- och äldreminister Maria Larsson.

2007 kom en expertgrupp med en rapport som hävdade att över en miljard kronor betalas ut felaktigt och att 700 miljoner beror på fusk. Riksrevisionen sågade rapporten. 2011 hittade Försäkringskassan bara 42 miljoner som betalades ut felaktigt, av totalt mer än 23 miljarder till assistansersättning.

– Rapporteringen om fusk står i relation till politiska intressen, som hellre vill lyfta fram fusket än fokusera på legitima behov, säger Ragnar Lundström, sociolog på Umeå universitet som nyligen disputerade på avhandlingen ”Den kalkylerande medborgaren” om fuskdebatten på 90-talet och 00-talet, och fortsätter:

– Det är svårt att leda i bevis, men när man tittar på nyhetsrapporteringen och hur politikerna betonar fusket, blir det ganska uppenbart att fokuseringen på fusket hänger ihop med deras ambitioner skära ner.

Han drar paralleller till den stora debatten om fusket med sjukersättningen i mitten av 2000-talet. Efter försämringarna 2007 blev det tyst om fusket. Allt ljus hamnade på dem som drabbas av försämringarna.

Allt som allt har runt 16 000 funktionshindrade rätt till personlig assistans. Sedan 2007 har 731 personer med funktionshinder blivit av med den rätten. Detta enligt en genomgång som tidskriften Socialpolitik redovisade i höstas. Granskningen sträcker sig till och med första halvåret 2011 och visar att fler och fler blir av med ersättningen för varje år som gör.

Försäkringskassan har skärpt reglerna. Det går ut över de funktionshindrade och de personliga assistenterna. Nedskärningarnas konsekvenser för assistenterna är dock inget som Försäkringskassan tar hänsyn till.
– När försäkringskassan drar in assistanstimmar får assistenterna kortare arbetstid. Om timmarna dras in mitt på dagen blir följden att de får jobba delade turer, ett morgon- och ett kvällspass, säger Margaretha Johansson, ombudsman på Kommunal med ansvar för personliga assistenter.

Om rätten till assistans dras in blir assistenterna av med jobbet. Inga regler hindrar att de går visstidsanställda år ut och år in.

Brukarens rätt går före anställningstryggheten. När brukaren inte får, eller behöver, assistans längre är uppdraget slut. Det är den vanligaste anställningsformen i privata assistansbolag. Och om brukaren och assistenten inte kommer överens, får assistenten gå på dagen.

I kommunerna är de flesta assistenterna fast anställda. De kan bli omplacerade när assistansuppdraget är slut. Kommunalt anställda har också kortare arbetsvecka, 37 timmar mot 40, bättre betalt under jour och som regel längre semester.

Fram till 2011 var kommunerna den största arbetsgivaren. Då gick de privata bolagen om. Förra hösten hade de 44,1 procent av marknaden mot kommunernas 42,1 procent. Utvecklingen lär fortsätta. Privat assistans blir ännu större och kommunal assistans krymper.

Tre koncerner dominerar den privata marknaden. Det är Humana, Frösunda och Tema Olivia med tillsammans drygt 15 000 assistenter anställda. De tre stora ägs av riskkapitalister, precis som Carema.

Kommunal har fem olika kollektivavtal för personliga assistenter. Alla ska omförhandlas i år. Sedan gammalt är målet är avtalen ska bli konkurrensneutrala, det vill säga att alla personliga assistenter ska jobba på ungefär samma villkor.

I årets avtalsrörelse är tills vidareanställning, månadslön, rätt till heltid och extra pengar vid delade turer några av kraven. Med bussbranschen som förebild vill Kommunal ha betalt för den påtvingade ledigheten mellan två arbetspass.

Bara knappt 40 procent av de personliga assistenterna är med i facket. Framför allt är det kommunalt anställda som är med. När privat assistans ökar innebär det rimligen att antalet medlemmar i facket minskar.

Kommunal genomför riktade kampanjer för att värva personliga assistenter. Det är inte alldeles lätt. Det finns kanske 800 olika anordnare och marknaden förändras dag för dag, eftersom de funktionshindrade väljer vem de vill ha.

Arbetsgivarna behöver bara redovisa medlemmarna till facket. Kommunal försöker nå de andra till exempel genom att be arbetsgivarna om att få skicka med facklig information ihop med lönebeskeden eller genom att bjuda in till träffar.

Eva Pettersson försöker nå ut till personliga assistenter i Avesta.

– Vi har annonserat i lokaltidningen. Det har väl gått så där. Vi kommer längre med personliga kontakter. Vi har fördelen att det här är en liten ort och vi har ganska bra koll.