Arbetsmarknaden har genomgått stora för­änd­ringar under de senaste tjugo åren. Nu är en trygg tillsvidareanställning inte längre norm för de unga vuxna, en majoritet av de anställda under 24 år har en otrygg anställ­ning. Anställning dag för dag, ring-och-springvikariat, jobb på timmar – den nya flexibili­teten har många namn. Men alla dess former kännetecknas av att främst de unga vuxna bär den under rädsla att bli av med jobbet. Tillsammans med en skyhög ungdomsarbets­löshet har vi en grogrund för exploatering och otillbörligt utnytt­jan­de. De unga vuxna får helt enkelt inte den början på arbetslivet som de förtjänar.

De är i arbete men saknar samtidigt arbete. De är här i dag men kanske inte i morgon. Vem vet vad som händer nästa vecka eller nästa månad? Utan framförhållning försätts hela livet i standby-läge. Det viktigaste är att ha kvar jobbet, att hålla näsan över ytan. Den otrygga anställningen skapar en svag koppling till arbetet. Denna svaga koppling försvårar de unga vuxnas naturliga vägar till ett bättre arbetsliv, de som går genom bildning och fackligt medlemskap. Bildningens betydelse går knappast att överskatta. Bild­ningen ger dig den där rågen i ryggen som får dig att säga ifrån när dina rättigheter kränks.

I dag ser vi hur låg bildningsnivån är bland de unga vuxna och vilka förödande konsekvenser det får i kombination med den nya arbetsmarknaden. Vare sig den yrkes- eller studie­förberedande skolan klarar av att förbereda ungdomen för arbetslivet och de bör därför kompletteras med ett arbetslivsförberedande perspektiv. Det är vårt gemensamma ansvar att säkerställa att skolan rustar ungdomen med de kunskaper om arbetsmarknaden och arbetslivet som de faktiskt behöver men inte får i dag. Självklart vore det önskvärt om det införlivades i den obligatoriska utbildning­en men i nuläget är det att hoppas på för mycket. Vi måste hitta andra vägar för att skapa en bättre skola.

Den kommunaliserade skolan innebär nya möjligheter som vi måste våga använda oss av, särskilt när regeringsmakten ligger i Alliansens händer. Vi måste ta de första stegen runt om ute i landet och tillsammans bygga upp en arbetslivsförberedande skola genom att skapa och erbjuda lokala kurser i ämnet arbetsmarknadskunskap. Överallt i landet där arbetarrörelsens partier sitter i styrande ställning kan man med väldigt små medel erbjuda eleverna kunskap om de rättigheter och skyldigheter som de har i arbetslivet, om grunderna för arbetsrätten och kollektivavtalen, om den svenska modellens historia och om parternas roller på arbetsmarknaden.

Inom fackföreningsrörelsen har vi unika möjligheter att påverka politiken genom den facklig-politiska samverkan. Den här frågan behöver ett fackligt tryck för att förverkli­gas, för hur nödvändig den än må vara kommer den inte till av sig själv. Så låt oss skapa detta tryck, i varje kommun och i varje partiförening. Vi har helt enkelt inte råd att strunta i de unga vuxnas villkor. Vi har inte råd att inte använda varje verktyg som finns till hands. Vi måste stoppa utvecklingen mot en arbetsmarknad där otrygg­het är norm och tillsvidareanställning är något vi endast hade förr. Nej, en arbetslivsförberedande skola kommer inte att lösa alla problem på den nya arbetsmarknaden. Men den kommer att ge de unga vuxna en bättre start i arbetslivet och det är de verkligen värda.

Thomas Gorin
ordförande SEKO Bring Citymail

Jack Rolka
fackligt aktiv byggnadsarbetare