Det kom överraskande att Kerstin Ekman tilldelas Ivar Lo-priset (det personliga, som han själv instiftade) för sin senaste roman Grand final i skojarbranschen. Men tanken bakom hade redan förklarats av juryns ordförande, Anneli Jordahl, i två artiklar i Aftonbladet och i norska Klassekampen. Att fiktionen kring en framgångsrik författare och en annan kvinna som egentligen skriver hennes böcker ger möjlighet till en genomträngande skildring av klassamhällets olika villkor, och av de könsbestämda mönstren i kulturvärlden.

Ett bra exempel på hur ett pris kan användas offensivt, inte bara för att tala om vem som är bäst utan även för att skapa nya sätt att läsa och diskutera. Läs artikeln i Klassekampen här, för första gången på svenska på www.lotidningen.se/kultur!

Ekmans roman har inte ens omnämnts på Kulturen, eftersom vi oftast undviker att ta upp de böcker som ändå kommer fram i rampljuset. Däremot kan det här priset ge anledning att komma åt att nämna att en av våra uppskattade regelbundna medarbetare, Therese Eriksson, har skrivit en utmärkt bok som ger en introduktion till Ekmans hela författarskap och ger utmärkta anvisningar om vad det är som står på spel i romanerna, i det intellektuella engagemanget och i relationen till andra författarskap.

Erikssons bok heter Kerstin Ekman, en värld av berättelser och ingår i en serie ”Litterära profiler” med korta essäböcker om viktiga författarskap, utgiven av h:ströms förlag.