Italienaren Ugo Mattei är ett världsnamn inom jämförande juridik (den vetenskap som undersöker skillnaderna mellan olika rättssystem). Men han är också politiskt engagerad och har varit ledande i kampen mot att vattenförsörjningen i Italien ska privatiseras.

Nu har Mattei samlat sina tankar om hur och varför det gemensamma bör försvaras i ett litet manifest, Beni comuni (ungefär ”det gemensamma goda”), som genast borde översättas till svenska.

Men en pillemarisk tanke är för bra för att inte genast meddelas.

Mattei påpekar en förbisedd, grundläggande motsägelse.

Rätten till expropriering är nogsamt reglerad sen flera hundra år: hur det ska gå till när staten lägger beslag på privat egendom, så att ingen blir orättvist drabbad.

Men när det går åt motsatt håll finns det överhuvudtaget ingen lagstiftning. Den offentliga egendomen är inte alls skyddad på samma sätt som den privata, konstaterar Mattei, trots att nutida och framtida ägare (vi alla) lider skada på precis samma sätt som den som får sin gård riven för att en motorväg ska dras fram.

Den här bristen i systemet, hävdar han, ”är en juridisk och politisk anakronism som absolut måste rättas till, särskilt med tanke på de förändrade styrkeförhållandena mellan stater och stora privata multinationella aktörer”.

Inte bara ett litet kryphål, således, utan snarare en fördämning som kanske redan brustit.

Veckans FACKBOK

Beni comuni.
Un manifesto

Författare: Ugo Mattei
Förlag: Editori Laterza

 

Mattei omnämns även i Peter Loewes artikel om motståndet mot nedläggningen av Teatro Valle i Rom.