Nio euroländer och EU:s krisfond fick för några dagar sedan sänkta kreditbetyg. Reaktionerna på beskedet visar att det finns anledning att oroa sig för en hård inbromsning av den svenska ekonomin i skuldkrisens spår.

Efter betygssänkningen från kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s har europeiska toppolitiker stått i rad för att skjuta budbärarna. Anklagelser om en ”anglosaxisk konspiration” och pr-kupp har kastats omkring i maktens korridorer.

Visst ska kreditvärderingsinstituten ifrågasät­tas. De har vid flera till­fällen gjort flagranta felbedömningar. Deras höga kreditbetyg till amerikanska bostads­obligationer alldeles före finanskrisen är ett exempel.

Men den här gången känns kritiken synnerligen vettig. Särdeles originell eller egenartad är den inte heller.

Kreditvärderaren hävdar att de politiska åtgärder som lanserats för att möta krisen är otillräckliga. Men också att europakten – euroländernas överenskommelse som ska rädda den gemensamma valutan – baseras på en bristfällig diagnos.

Pakten bygger på uppfattningen att den finansiella turbulensen huvudsakligen orsakats av Medelhavsländernas finanspolitiska slöseri. Standard & Poor’s anser i stället att problemen i stor utsträckning är ett resultat av växande obalanser och stora klyftor mellan ländernas konkurrenskraft.

Det gör att en politik enbart inriktad på åtstram­ningar och hårdare budgetregler riskerar att bli själv­destruktiv, eftersom efterfrågan faller i takt med att konsumenternas oro för sina jobb stiger.

Med det i bakhuvudet blir den andra delen av euroledarnas reaktion aningen paradoxal:

Förbundskansler Angela Merkel och företrädare för Europeiska centralbanken använder betygssänkning­en som ett argument för den tyska universalmedicinen, nämligen hårdare budgetdisciplin.

Deras budskap är att europakten måste skrivas under bums och inte får ”vattnas ur”. Talet om urvattning syftar på förslag om att göra kraven på budgetbalans mer flexibla genom att tillåta aningen större underskott i krislägen och minska ländernas möjlighet att dra varandra inför EU-domstolen.

Därmed riskerar de lägre kreditbetygen att leda till en mer stelbent pakt – som förlänger krisen genom en ensidig inriktning på åtstramningar. Just det som kreditvärderingsinstitutet varnade för.

En sådan utveckling skulle innebära en påtaglig nedgång på Sveriges viktigaste exportmarknad. Och utan tvivel bromsa in den svenska tillväxten.