Först Estland, sedan Moldavien – och nu Senegal. Samres, som organiserar färdtjänst och sjukresor i många svenska kommuner, öppnar snart sin första beställningscentral i Afrika.

– Senegal har bra infrastruktur och relativt hög utbildningsnivå, säger Niklas Najafi, affärsområdeschef vid Samres, om varför företaget nu öppnar en beställningscentral med ett 20-tal unga telefonister i den senegalesiska huvudstaden Dakar.

– Och bra lönenivå, tillägger Niklas Najafi. Så att vi kan erbjuda bra jobb till lokalt sett goda löner, samtidigt som vi blir konkurrenskraftiga.

Exakt hur höga lönerna är i Senegal vill Niklas Najafi inte säga. Men självklart är löneläget en avgörande orsak till att Samres har öppnat beställningscentraler utomlands, som komplement till dem i Falköping, Helsingborg, Norrköping och Ludvika.

Samres organiserar färdtjänst, sjukresor och annan anropsstyrd trafik i en lång rad svenska kommuner. Det är en tjänst som upphandlas i tuff konkurrens, och priset är i regel avgörande för vilket anbud som vinner.

Transport är kritiskt till att Samres tävlar med hjälp av telefonister i låglöneländer.

– Inga av våra lokala företag med beställningscentraler har en chans när deras lönekostnad för en telefonist är sju, åtta gånger högre, säger Mats Andersson, regionalt skyddsombud vid Transports avdelning i Linköping, till tidningen Transportarbetaren.

– Färdtjänsten betalas med skattemedel, och då tycker jag att verksamheten borde generera arbetstillfällen i Sverige.

Men enligt Niklas Najafi medför inte de utländska beställningscentralerna någon lönepress i Sverige.

– Våra enheter i Sverige och utanför landet kompletterar varandra.

Enligt Mats Andersson är de förare som kör färdtjänst och sjuktransporter över lag kritiska till Samres, och hävdar att det har blivit fler fel vid beställningarna sedan bokningarna började komma via Estland och Moldavien.

Niklas Najafi avvisar kritiken. Beställningscentralerna utanför Sverige gör inte fler fel, hävdar han.

– Men om en svensk gör fel när resan bokas säger man att telefonisten inte lyssnade eller var oförskämd. Gör en telefonist i Moldavien exakt samma fel rubriceras det som språkproblem.

Beställningscentralen i Dakar ska vara i full gång under andra halvan av februari, men de senegalesiska telefonisterna börjar svara på samtal redan i dagarna. De har lärt sig svenska i Dakar och tränat särskilt på svenska orts- och gatunamn, för att kunna skriva in varifrån kunderna vill resa och vart de ska. Själva reseplaneringen sköter ett datasystem.

Senegaleserna, som är vana vid sommarvärme året runt, har också fått lära sig en del om svenskt klimat, och att resenärerna inte kan stå och vänta när det är kallt och snöigt.

De har utbildats av svenskar som har varit i Senegal tidigare och tycker om landet, säger Niklas Najafi.

– Utbildarna har arbetat under parollen: Afrika behöver jobb, inte bistånd.