Arbetsgivaren betalade ingen ob-ersättning under sex år med motiveringen att den ingick i månadslönen. IF Metall vände sig till Arbetsdomstolen, som nu konstaterar att den avtalade månadslönen inte inkluderar tillägg för obekväm arbetstid.

Fem anställda på Modulpac AB i Ljungby fick ingen ob-ersättning för helg- och nattarbete mellan åren 2003 och 2009. När facket kallade till förhandling hävdade företaget att ob-ersättningen ingick i den ordinarie månadslönen.

Företaget, som tillverkar plastdetaljer till förpackningar, hävdar att lönerna till de anställda konsekvent inkluderat ob-ersättningen ända sedan verksamheten startade, även om detta inte tydligt framgått av anställningsavtalen. Dessutom har facket känt till lönesystemet utan att påpeka att detta skulle vara olämpligt eller otillåtet.

IF Metall begärde förhandling först i augusti 2009. För sent, enligt arbetsgivaren. Eftersom facket inte agerat inom fyra månader från det att förhållandet blev känt är kraven på ersättning preskriberade.

I sin stämningsansökan påpekar IF Metall att ob-ersättningen är ett rörligt tillägg till lönen och ska redovisas separat. Dessutom finns ingenting i anställningsavtalen som tyder på att ersättningen skulle ingå i lönen. Även om det hade gjort det skulle det varit ogiltigt enligt industriavtalet, som inte tillåter en sammanslagning av månadslön och ob-ersättning.

IF Metall menar också att arbetsgivarens invändning gällande preskriptionen har framförts för sent och därför ”ska lämnas utan avseende”. Facket kräver att de anställda får den ob-ersättning de gått miste om samt ekonomiskt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.

I en så kallad mellandom ger Arbetsdomstolen facket rätt, både när det gäller preskriptionen och den obetalda ob-ersättningen.

”De anställningsavtal som ingåtts mellan bolaget och arbetstagarna har inte haft innebörden att ob-ersättning har innefattats i den avtalade månadslönen” slår domstolen fast.