De tuffa EU-regleringarna av ländernas ekonomi leder till en urholkning av demokratin.
– Snart spelar det inte längre någon roll vem som sitter vid makten, hävdar LO-ekonomen Monika Arvidsson i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

För att rida ut den ekonomiska krisen förhandlar EU-länderna nu om att skapa tuffare regelverk för hur medlemsländerna får hantera sin ekonomi.

Angela Merkel anser att Europa kan behöva en ”fiskal union” som innebär att EU-länderna allt mer går mot en gemensam finanspolitik. Dessutom ska de olika ländernas budgetförslag granskas av den europeiska kommissionen.

LO-ekonomen Monika Arvidsson varnar för att demokratin kan bli krisens första offer.

Enligt henne har EU-misslyckats med att hitta ett gemensamt och partipolitiskt neutralt regelverk som kan föra EU ur krisen. I de regelverk som håller på att sjösättas i EU är budgetsaldot överordnat allt annat och åtstramningarna instrumentet, vilket facket är starkt kritiskt emot.

– Den ekonomiska politiken är inte fri från politiska värderingar. De politiska lägrens verktygslåda har olika innehåll och fungerar på olika sätt, skriver LO-ekonomen.

– Skillnaden står inte alltid att finna i effektivitet, men ofta i social kostnad, fortsätter hon.

Två exempel på länder som allt mer präglats av ett ekonomiskt expertstyre är Grekland och Italien som leds av politiker som betecknas som teknokrater vars främsta uppgift är att se till att få ländernas ekonomier på fötter igen.

Enligt Monika Arvidsson finns det ett demokratiskt problem med denna typ av regeringar eftersom det minskar det demokratiska inflytandet.

Hon undrar ifall det inte längre spelar någon roll vem som sitter vid makten och hänvisar till ett tal som Herman van Rompuy, Europeiska rådets ordförande, nyligen höll. Där sa han: ”Italien behöver reformer, inte allmänna val”.