När gymnasiets yrkeslinjer förlängdes från två till tre år blev en effekt färre tonårsmammor. Sannolikheten att ha blivit mamma vid 20 års ålder minskade med 44 procent när 2-åriga linjer blev 3-åriga.

Det visar en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, i Uppsala.

Att få barn tidigt räknas som ett socialt problem i många länder. I Storbritannien och USA är tonårsmammor vanliga. I Sverige har andelen födslar minskat under de senaste decennierna. Enligt siffror från 2008 är tonårsfödslar betydligt mindre vanliga i Sverige än i andra länder.

En förklaring är att gymnasieskolan har blivit treårig för alla. Mellan 1988 och 1990 pågick en försöksverksamhet med förlängda yrkesutbildningar till tre år i en del kommuner. Därmed går det att jämföra de som gick på gymnasiet i tre år med dem som gick i två år.

Alla som började på en yrkeslinje på gymnasiet, drygt 185 000 personer, mellan 1986 och 1990 ingår i undersökningen.

Men tonårsfödslarna minskade inte i alla grupper utan enbart bland flickor med högutbildade föräldrar och höga betyg från grundskolan.

– Utbildningslängden hade inte någon effekt på antalet barn vid 32 års ålder, så kvinnorna har snarare senarelagt barnafödandet än minskat antalet barn, säger Caroline Hall som skrivit rapporten tillsammans med Hans Grönqvist.

Nästan var tionde kvinna i undersökningen, noga räknat 9,1 procent, hade fått barn vid 20 års ålder. Motsvarande siffra för männen är 2,1 procent.

Tonårsföräldrarna hade sämre ekonomi vid 31 års ålder än övriga jämnåriga. Det gäller både män och kvinnor. Fler kvinnor än män, 37 procent jämfört med 30 procent, levde ihop med den andra föräldern vid 32 års ålder.