– Mina föräldrar varnade mig för att bära sjal, men jag gör det nu av religiösa skäl. Jag vill visa vem jag är, säger Ayat Mneina.

Foto: Jonas Ekströmer

Med ett fett bredband och en stor portion övertygelse går det att delta i en revolution, även om den sker på andra sidan jordklotet. Det vet kanadensiskan Ayat Mneina.

Det började framför tv:n.

Ayat Mneina satt i sitt rum i Kanada och revolterade mot den libyske diktatorn Muammar Gaddafi.

Bilderna från Tahrirtorget i Kairo sändes över hela världen. I soffan i Kanada satt Ayat Mneina med sin kompis Omar Amer och såg hur unga människor krävde demokratiska reformer och protesterade mot en militär övermakt.

Tankarna hos de båda ringlade snart till det Libyen de varit tvungna att lämna som barn.

– Ska vi inte göra något? undrade Omar Amer.

Och det gjorde de.

De tänkte på hur de egyptiska demonstranterna använde Twitter, Facebook och andra sociala medier för att organisera sitt motstånd.

Kanske skulle det kunna göra något liknande själva?

I februari startade de ett Twitterkonto, använde sina Facebookkonton och med hjälp av en släkting till Ayat Mneina konstruerade de hemsidan shabablibya.org (som på arabiska betyder libysk ungdom).

Ayat Mneina hade sina släktingar i Benghazi. De började där.

– Vi ringde och frågade vad som hände i deras kvarter och sedan skrev vi om det, säger hon.

När de väl hade ringt släktingarna kontaktade de släktingarnas kompisar och la ut deras berättelser om demonstrationer och sammandrabbningar. Ryktet om sajten och deras twittrande spreds snabbt. Många ville berätta om vad de sett eller var någonstans de skulle hålla sina protestaktioner.

Samtidigt ville de i möjligaste mån undvika att bli ett propaganda­medium.

– Vi vill göra det nyhetsmässigt. Hålla oss till fakta.

Efterhand förfinades deras metoder.

– Vi ringde till sjukhus för att höra hur många som sårats eller dödats i sammandrabbningarna i landet, berättar Ayat Mneina.

I och med att källorna blev fler blev det också lättare att dubbelkolla de uppgifter som strömmade in.

Efter ett tag fick de kontakt med frilansjournalisten Mohammed Nabbous i Libyen. Han hade lyckats koppla sig förbi myndigheternas avsnörning av internet. Från en egen lina skickade han ut livesändningar på nätet om vad som hände i det belägrade Benghazi.

Morgonen den 19 mars talade Ayat Mneina med honom för sista gången.

Över Skype sa han: ”Han bombar Benghazi. Det är ingen tvekan om det” och syftade på Gaddafi. Den 28-årige frilansjournalisten tog därefter sin kamera och begav sig ut i staden för att dokumentera att Gaddafi inte höll sig till den vapenvila han lovat.

Bara några timmar senare var han död.

– Han sköts av en krypskytt, säger Ayat Mneina.

– Han spelade en väldigt viktig roll för att uppmärksamma omvärlden och FN om vad som hände i Libyen.

I dag är diktatorn störtad. Ett nytt Libyen håller på att ta form. Det är än så länge för tidigt att säga i vilken riktning landet är på väg. För Ayat Mneina innebär störtandet av Gaddafi att hemsidan måste förändras. Vad som ska ersätta nyhetsflödet om protest-aktioner vet hon ännu inte. Det hon vet är att förändringar sker snabbt.

För ett år sedan var hon en vanlig student, eller kanske inte så vanlig.

– Jag har alltid varit aktivist. I Manitoba, min hemstad i Kanada, var jag med i Amnesty och en förening som hette Kanadensiska muslimer för Palestina. Men jag har inte gjort något för Libyen förrän revolutionen bröt ut i år, säger hon.

Då slungades också hennes eget liv i en ny riktning.

När LO-Tidningen träffar henne deltar hon i ett internationellt seminarium om utvecklingen i Mellan­östern. Det är Palmecentrets Anna Lindh-seminarium som i år hölls i Sveriges riksdag.

Veckan innan var hon i Grekland på ett annat seminarium och strax efter Stockholmsbesöket fortsatte hon till Bryssel. Det blir mycket resande.

– Jag kunde inte föreställa mig allt det här när vi började med vår hemsida, säger hon.

Det mest lärorika har dock inte varit resandet eller konferenserna.

– Nej, det var när jag såg unga pojkar som gick ut obeväpnade på gatorna och protesterade. Deras bröstkorgar genomborrades av kulor – men kamraterna fortsatte.

Dessa bilder fick henne att fundera över sig själv.

– Jag tänkte att de var 14 år och vågade protestera så för att förändra samhället. Själv är jag 23. Jag kände att jag har slösat bort så många år av mitt liv då jag inte gjort någonting.

– Det spelar ingen roll hur gammal du är eller varifrån du kommer. Om du bestämmer dig för att göra något kan du det. Jag tror verkligen på det.

Fakta

Ayat Mneina

Ålder: 23 år.

Aktuell: Som en av dem som orkestrerade den libyska revolutionen med sin hemsida www.shabablibya.org samt Facebookkontot som har 20 000 anhängare och Twitterkontot @shabablibya som följs av dryg 46 000.

Uppväxt: Föddes i Benghazi i Libyen, flyttade med sina föräldrar till Kanada när hon var sex år.

Bor: Delar en lägenhet i London där hon pluggar hälsovård och tropiska sjukdomar på universitetet.

Familj: Mamma, pappa, en syster och två bröder i Kanada. Mor- och farföräldrar i Libyen.