Alla har rätt att säga ifrån, men vissa har mindre rätt.

Alla har rätt att tala om vad hon eller han tycker, enligt vår grundlag, och det gäller även arbetsplatsen. Men privat anställda som kritiserar arbetsgivaren offentligt har mycket sämre skydd än offentliganställda.

Enligt flera vägledande domar i Arbetsdomstolen har dock även du som är privat anställd en ”vidsträckt rätt” att kritisera arbetsgivaren. Men din rätt har många begränsningar:

• Du måste först kontakta din chef för att få till en ändring.

• Din kritik måste vara legitim och dina påståenden korrekta, eller du måste åtminstone vara i god tro att de är det.

• Du har rätt att vara anonym i medier, men till skillnad från en offentlig arbetsgivare får en privat arbetsgivare undersöka vem som är källan till kritiken.

• Du får inte vara ute efter att skada arbetsgivaren. Det får i vart fall inte vara ditt främsta syfte. Är syftet med kritiken att skada arbetsgivaren kan det innebära ett brott mot lojalitetsplikten, som underförstått ingår i din anställning.

• Men har arbetsgivaren begått ett brott mot arbetsmiljölagen eller ett brott som ger fängelse får du avslöja det utan att riskera några påföljder. (Detta skydd är det viktigaste skälet till LO:s skarpa kritik mot förslaget att avkriminalisera arbetsmiljölagen genom att byta ut straff mot avgifter).

Det kan vara svårt att avgöra var gränsen går – mellan legitim och skadlig kritik, mellan brott och missförhållande. Därför ska du alltid fråga facket om råd innan du slår larm om ett missförhållande på ditt jobb.

Fakta

Anmälningsplikten

Enligt paragraf 2 i Arbetsmiljöförordningen är arbetsgivaren skyldig att utan dröjsmål anmäla alla allvarliga arbetsolyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket. Det är för att myndigheten snabbt ska kunna ta sig till arbetsplatsen för inspektion eller utredning.