Stormuftin Mustafa Çagrıcı vill göra upp med muslimsk kvinnosyn.
– Den är en skam för hela den muslimska världen, sade han ­häromdagen och hamnade genast på tidningarnas förstasidor.

Mustafa Çagrıcı, den högsta religiösa auktoriteten i Istanbul, sade också att den viktigaste orsaken bakom de stora problem som muslimska länder i dag handskas med är kvinnoförtrycket.

I ett land där männen dödar fem kvinnor om dagen finns mycket att skämmas över. Det som saknas är själva skamkänslan. Därför behövs
en stormufti för att tala öppet om moskéns skuld i den kollektiva ­skammen.

Jag får tag i honom per telefon mitt under en konferens för andliga ledare från Afrika och Mellanöstern.

– Vet du vad, säger han något upphetsat. Vi behöver nog inte prata om det här. Jag kan berätta hur det ser ut omkring mig så får du dra dina egna slutsatser. Vi är 200 religiösa ledare på konferensen. 199 är män och en är kvinna. Det är bilden av vår värld i miniatyr.

Så ser det ut överallt i det offentliga livet – i moskéerna, parlamenten, föreningslivet och på de flesta arbetsplatser, berättar stormuftin, som ansvarar för 3 000 moskéer och dubbelt så många imamer, predikanter och böneutropare.

– Vi har stött bort kvinnan i år­hundraden och blivit allt fattigare andligt och socialt. I dag har vi inte längre något att tillföra den övriga världen. Det är vår verklighet.

Räddningen finns i ett jämställt samhälle, precis som under profeten Muhammeds tid, hävdar stormuftin. Kvinnorna hade då en lika självklar plats i moskén som männen. När de kom in i moskén brukade profeten resa sig och hälsa dem med respekt.

– Vad gör vi i dag? Jo, vi ser på kvinnor snett uppifrån med förakt. Vad är det som säger att mannen ska vara överordnad? I den civilisation vi lever i är det inte längre muskelmassan, utan vår kompetens som avgör vilken plats vi ska ha i samhället.

Många av moskéerna i turkiska storstäder är öppna för kvinnor. Men först måste de svepa in håret i en duk och sedan ställa sig bakom ett draperi längst bak i moskén, inte sällan där männen lämnar av sig skorna.

Det är ren förnedring, anser stormuftin som vill riva draperierna. Han har gjort sig känd bland Istanbuls 14 miljoner invånare för sin opposition mot de mer bokstavstrogna. Länge har Istanbulborna klagat på stadens plågsamt omusikaliska böneutropare som får dem att hoppa ur sängen ­­strax före gryningen varje morgon. Stormuftin har hittat en lösning. Bönen spelas numera upp centralt och sänds elektroniskt till alla minareter samtidigt. Bara böneutropare med exceptionellt vacker röst har tillgång till egna minareter.

Han har också byggt upp världens sannolikt enda kvinnliga moské-kör bestående av 50 teologer. Något som väckt stor ilska inom det religiösa etablissemanget. Stormuftins högkvarter erbjuder också tjänsten ”Hallå fatwa” med ett dussin telefonnummer, dit medborgarna kan ringa för att få vägledning när de hamnar i konflikt mellan sina lustar och religionens påbud. Den mest uppmärksammade fatwan för i år är att man får bada och sola hur mycket man vill, även under fastemånaden.

Enligt konstitutionen i Turkiet ska stat och religion vara åtskilda, men i praktiken styr staten moskén in i minsta detalj. Alla imamer och muftier tillsätts av en myndighet som direkt lyder under en minister. Predikan som hålls under fredagsbönen, den mest högtidliga stunden, författas centralt av myndigheten och skickas ut till cirka 70 000 moskéer i landet.

Sedan 2002 styr den islamistiska AKP-regeringen landet. Det pågår en ständig maktkamp mellan regeringen och den sekulära statseliten. Men saker och ting är inte som de ser ut att vara i turkisk politik. De sekulära står ofta till höger om islamisterna, vars främsta mål är att gå med i EU.

– Turkiet är en förebild för egyptier, libyer, tunisier och alla andra muslimer. Ett fönster genom vilket de kan se en ny värld öppna sig, säger stormuftin.

Men han vill inte se ”all skit som sitter fast på fönsterglasen”. Han vill hellre lyfta fram de positiva exemp­len och förtränga den långa raden av heliga texter som förnedrar kvinnan. Därför krävs en grundlig reform av religionen, anser landets kvinnoorganisationer och religionskritiker som vågar uttala sig.

– Reform? Nej, det är uteslutet, slår stormuftin fast. Islam har lösningen på alla problem.

Mustafa Çagrici

Ålder: 61 år.

Från: Östra Anatolien, född i en fattig bondfamilj.

Karriär: Studier vid Islamiska institutet på Högskolan i Istanbul. Avhandling i religions- och moralfilosofi vid Kairo universitet. Professor vid teologiska fakulteten i Istanbul. Ledamot i koran­tolknings­ko­m­missionen. Stormufti sedan 2003.