Samling runt spisen. Rebecca Lucassi och Maja Ringsäter sköljer chokladrester från fingrarna, medan Vesna Lucassi och Linda Spolén lagar kycklinggryta. På andra sidan kollar Sophie Wallebo in Jessica Holm Sjöbergs gästlåda.

Foto: Claudio Bresciani

Att få hemlagad mat på bordet varje dag på ungefär en kvart låter som en dröm i vardagsstressen. På Ekerö utanför Stockholm har sex ensamstående mammor gjort drömmen till verklighet.
– Det är en nästan ofattbar lyx, säger Vesna Lucassi.

Kastruller och plastbunkar slamrar mot diskbänkarna. Vatten forsar ner i vaskarna så det stänker, och knivblad dunkar mot plastskärbrädor efter att ha glidit genom lök, grönsaker och kyckling.

Fem minuter har gått sedan dörrarna öppnades till Träkvistaskolans hemkunskapssal, och ett visst kaos råder när fem mammor och sex barn drar i gång sin matlagning samtidigt.

– Du är mättjej! Och du är sockerkille, och du, du får vara arbetsledare.

Vesna Lucassi delar ut arbetsuppgifter till barnen som ska utföra dagens bakuppdrag – chokladbollar.  När barnen är på banan kan hon ägna sig åt sin egen uppgift – att laga en fänkålsdoftande kycklinggryta med polenta.

– Jag tycker att de andra kan behöva testa något nytt ibland, som polenta. Jag är från Kroatien och står för Medelhavsmaten, säger hon.

– Nu kommer det igen: Nu ska du få höra att allt börjar i Rom och att Rom egentligen är kroatiskt! retas hennes granne, Jessica Holm Sjöberg, som lagar en robust gästlåda med pasta, köttfärs och bacon i köket mittemot.

Matlaget träffas varje söndag eftermiddag. Varje familj lagar varsin maträtt och när matlaget skiljs åt har alla med sig fyra portioner av fyra olika maträtter hem. Arbetsveckans middagar är fixade.

Det var Linda Spolén som kom med idén. Som ensamstående mamma och heltidsarbetande bibliotekarie och IT-utvecklare kände hon att tiden inte räckte till vardagsmatlagning.

– Min dotter Saga är sex år och vi har bara två timmar på oss att umgås på vardagarna. Jag hämtar henne vid femtiden och vid sju måste hon gå och lägga sig. Tidigare skulle jag handla och laga mat på den tiden också.

Idén fick hon från sin storasyster som haft ett liknande matlag när hennes barn var små. De and­ra mammorna tände direkt på förslaget och genom att bilda en studiecirkel fick de tillgång till gratis lokal.

Det är inte något intresse för matlagning som förenar matlaget, utan snarare ett intresse av att minska vardagsstressen, berättar Jessica Holm Sjöberg. Hon är ensam med tre barn och har aldrig lycktas få till några rutiner med veckohandling. Före matlagets tid rusade hon i väg och handlade nästan varje lunchrast för att sedan stressa hem och laga mat innan pojkarna skulle i väg på hockeyträning. Det blev mycket falukorv och färdiga köttbullar, konstaterar hon.

– Nu kan jag till och med sakna stekt falukorv och makaroner, det trodde jag aldrig.

Att bara behöva planera för och handla till en maträtt i veckan – och att sedan få laga den tillsammans med barnen och goda vänner är en ofattbar lyx, säger Vesna Lucassi medan hon bryner kycklingbitar till sin Medelhavsgryta.

– Alla lever ju i en stressig vardag där det är svårt att få familj och jobb att gå ihop. Jag kan ärligt talat inte se hur jag skulle klara mitt liv utan matlaget nu när jag vant mig, säger hon.

Även hennes tre barn är nöjda.

– Vi äter mycket tidigare nu, och mamma är inte så stressad. Det är bra, säger Elias Lucassi, 10.

– Och så hinner vi mysa lite på kvällen, säger Paulina, 7, och kramar sin mamma med chokladkladdiga händer.

Förut åt familjen halv sju på kvällen och nu blir det vid femtiden. Det är också större variation på maten, förklarar den äldsta dottern Rebecca, 12.

Efter en dryg halvtimme är barnen klara med sina chokladbollar. De diskar utan gnäll och efter att ha sprungit runt och provsmakat i de olika köken utnämner de en vakt som ska se till så att ingen äter upp chokladbollarna när de går ut och gungar.

Linda Spolén, som får uppdraget, är redan klar med sina kycklingspett. Som ensamstående med bara ett barn får hon så mycket mat över från matlaget varje vecka att hon har skaffat en extra stor frys, och hon har matlådor med sig till jobbet varje dag.

– Då slipper jag äta ute och bara det tjänar jag 80 kronor om dagen på. Maten blir inte bara billigare så här utan variationen blir också större eftersom man inte fastnar i sina egen spår, och man äter bättre med mer grönsaker.

Varje maträtt ska kosta 300 kronor att laga, men med extrapriser kan det bli billigare. För den summan får familjerna mat för minst fyra dagar, men ofta räcker den hela veckan.

– Vi tjänar minst 2 000 kronor i månaden på det här, säger Vesna Lucassi.

Hon jämför med de prenumerationer på matkassar som nyligen utsetts till årets julklapp. De skulle kosta minst det dubbla och troligen tre gånger så mycket för hennes familj, och då ska all mat ändå lagas.

– Matlaget är verkligen en överlägsen idé.

Det tycker även barnen. De har kul tillsammans och gillar att laga mat. Så mycket att Maja Ringsäter, 12, kommer till matlaget trots att hennes mamma, som är ny i gänget, fått förhinder.

– Det är roligt att laga mat, men när mamma kommer hem sent på vardagarna brukar hon vilja göra maten själv så att det går snabbt. Här får vi vara med, säger hon, och smakar en bit av Vesnas kroatiska salami.

Men det är inte bara mat som kokas ihop på träffarna. När det blev känt att Ekerö kommun ville sälja ut hela sitt bostadsbestånd, och att kommunen då skulle bli utan allmännyttigt bostadsbolag, reagerade matlaget. De diskuterade frågan över grytorna och dagen efter var halva matlaget ute med protestlistor för att hjälpa den politiska oppositionen i kommunen att samla in tillräckligt med namnunderskrifter för att stoppa förslaget.
– Så ibland blir det politik också, säger Linda Spolén.
– Och musik. Vi var på Peace and love-festivalen ihop i somras, men då fick inte barnen följa med, säger Jessica Holm Sjöberg.
– Och vi kanske kan starta en bokcirkel också. Vad säger ni om det?  Vi kanske skulle läsa något till varje söndag också, säger Sophie Wallebo halvt på skämt, när hon fördelar de sista kycklingspetten.
Knappt två timmar efter att råvarorna packades upp ur matkassarna packas de färdiga matlådorna ner. Men det dröjer ytterligare ett tag innan matlaget smäller igen dörren till hemkunskapssalen. De har ju så mycket att prata om.
Johanna Wreder

 

Fakta

Så funkar matlaget

• Grunden är ett matlag med fyra familjer. Varje familj lagar 16 portioner av en maträtt. Maten fördelas sedan så att alla får med sig fyra portioner av fyra olika maträtter hem.

• Matlaget på Ekerö är en studiecirkel i Studieförbundet vuxen­skolan, som står för lokalhyran.

• Matlaget har utvidgats till sex familjer så att det alltid ska vara minst fyra närvarande. Om flera än fyra familjer deltar samtidigt lagar två tvåpersonsfamiljer sin rätt tillsammans och delar på matlådorna.