Gruvarbetarna har gått förbi. Väg- och järnvägsbyggarna också. Skogsarbetararbetarna hänger inte med i löneutvecklingen.

– Det beror framför allt på strukturomvandlingen. En stor del av avverkningen görs av entreprenörer. De anställda får ut vad de ska ha i det centrala avtalet – men skogsarbetarna har inte fått del av produktivitetsutvecklingen i skogen, säger Jan-Åke Johansson, ombudsman på GS och ansvarig för skogsavtalet.

GS publicerar i dag en rapport, Gräset är grönare på den gula sidan, där den gula sidan innebär arbete med att bygga vägar och järnvägar.

Enligt rapporten hade en skogsmaskinförare en månadslön på 18 200 kronor i månaden 1998, medan anställda i gruvorna samt på väg, och järnvägsbyggen låg på 17 400 kronor. Förra året hade maskinförarna i skogen en lön på 23 500 kronor i månaden. Gruvarbetarna hade klättrat till 27 100 och anläggningsarbetarna hade 26 200.

– Vi får ifrågasätta vad vi själva gjort. Vi borde ha agerat tidigare, säger Jan-Åke Johansson.

Bakom löneutvecklingen finns en omvandling där manuell skogshuggning helt har ersatts av maskiner. Detta tog fart på 1980-talet. I början på 1970-talet fanns det 40 000 anställda i skogsföretag med mer än tio anställda. Förra året hade motsvarande företag strax under 2 000 anställda. Och förra året fanns det 14 000 entreprenörer i skogen.

– Det är inte förbjudet att anlita entreprenörer. Skogsbolagen har valt att inte ha egna anställda i så stor utsträckning. Bolagen håller entreprenörerna i ett fast grepp. Det är en viktig orsak till lönepressen, säger Jan-Åke Johansson.

Han tror att de anställda maskinförarna i skogen är kring 3 500 och av dem är omkring 2 500 med i facket.

Enligt rapporten från GS kan det bli svårt att rekrytera folk till arbete i skogen.

– Lön och andra villkor kan inte vara sämre än i andra branscher. För oss är större inflytande över lönerna den främsta prioriteringen.