Borgarna går skadeslösa i spalterna
Journalistsporten ’fälla sosse’ drog i gång igen och Dagens Nyheters ledarsida angav som vanligt den tjutande tonen, exempelvis under rubriken Loppet är kört för Juholt:
”Att satsa på att det är slut på pinsamheterna vore ett vågspel. … med den takt Juholt samlar argument mot sig själv begår partiet harakiri om det låter honom stanna till 2014. Det är dags att gå till beslut.” (14 oktober)
Då konsekvensen av partiets medieunderläge nu blir att Juholt åker riket runt och ber om ursäkt för ett brott han inte begått mot regler som inte fanns vill jag påminna om hur varmt och skönt det är att vara borgerlig politiker.
När det i oktober 2006 avslöjas att Anders Borg vid ett flertal tillfällen ljugit om sina svarta barnflickor, när det framkommer att Natalia jobbat sju år, till 2004, hos finansministern utan arbetstillstånd, får Borg en stor hyllningsartikel på DN:s ledarsida för modet att lägga ner Arbetslivsinstitutet (18 oktober).
Expressen publicerar nyheten om Borgs lögner men berättar samtidigt om det stora stödet för honom bland läsarna. ”Vad roligt”, säger finansministerns pressekreterare.
Den 18 oktober rapporterar också medierna om hur Reinfeldt går till attack, blir irriterad, kritiserar det han kallar ”drev” och journalisternas ”moralpanik” som drabbat hans statsråd. Reinfeldt gör ingen pudel, tvärtom. Han är inte ens pressad, enligt Sydsvenskan: – Det är politik när det är som roligast, när det händer grejor, säger statsministern och drevet mot Borg dör ut.
2006 inträffade också den största politiska skandalen någonsin, nu glömd eftersom skurkarna inte var sossar. En ung folkpartist gjorde intrång på SAP-net och tog del av socialdemokraternas valupplägg, vilket ledde till partisekreterarens avgång. Lars Leijonborg sitter dock kvar trots att det blir uppenbart att han känt till intrånget. Maud Olofssons häpnadsväckande yttrande ”Medborgarna får tyvärr inte prata om viktiga sakfrågor. Ju snabbare det här städas bort, desto bättre.” (DN 6 september) vittnar om en inbäddad borgerlig politikers självsäkerhet. För att hindra att skandalen rullar vidare och avslöjar alla ledande Allianspolitikers inblandning, skriver DN:s ledarsida: ”Om inget nytt framkommer som förändrar huvuddragen i intrångshistorien måste den sista veckan ägnas åt annat. Vi måste åter till sakfrågorna, inte minst den om hur jobben ska kunna bli fler i Sverige.”
Så blev det och under valrörelsen 2006 blev jag alltmer säker på att socialdemokratin inte kan vinna val på grund av den borgerliga mediedominansen. Det har kallats en ytlig bortförklaring som tar ifrån socialdemokraterna deras eget ansvar. Men det torde vara uppenbart att om så Dalai lama blev socialdemokratisk partiledare så skulle snart avgångsropen skalla för att han kanske fickparkerat fel, medan borgerliga politiker faktiskt kan begå brott och sitta kvar.