Med hög lön följer som regel också en stark ställning på jobbet och bra villkor i övrigt, visar LO-Tidningens granskning av LO-medlemmarnas olika avtal. Sex faktorer avgör hur bra ett avtal kan bli, enligt lönesamordnaren Sofie Rehnström.

LO-Tidningen har granskat 16 olika avtal (se tabell på nästa uppslag) – och sambandet mellan lönen och andra förhållanden i jobbet är tydligt. Vi har tittat på ett stort avtal hos vart och ett av LO-förbunden. Och tjänstemannafacket Unionens teknikavtal, där sambandet dock inte finns i samma utsträckning.

Olika delar av avtalen är granskade: Förutom genomsnittslönen jämför vi arbetstidens längd och hur den läggs ut, anställningsförhållanden, föräldralön, ob- och övertidsersättning, semesterns längd och semesterersättning.

Inflytande över arbetstiderna samt möjligheten att få en fast anställningsform är av stor betydelse för de allra flesta. Och detta berättar också något om de anställdas ställning på sina arbetsplatser. Granskningen visar att det finns ett direkt samband mellan hög lön och inflytande över just arbetstiden och anställningsformer.

Lönerna för byggnadsarbetare på byggavtalet och elektriker på installationsavtalet tillhör de allra högsta i LO-leden. Båda grupperna har också avtal som starkt begränsar möjligheterna för en arbetsgivare att ha tidsbegränsade anställningar.

Flera andra förbund har någon form av avtalade begränsningar av de olika lösa anställningsformerna. Andra har samma regler som lagen, medan Unionens teknikavtal har sämre villkor än lagen: I det är regeln att vikariat och visstidsanställning automatiskt övergår i fasta jobb efter en viss tid bortförhandlad.

Arbetstiderna – när man ska jobba helt enkelt – är självfallet viktiga för alla. Arbetstidens förläggning styrs i stort sett på två olika sätt. Antingen är det arbetsgivaren som i sista hand avgör eller så finns det någon slags centralt reglerad stupstock – det vill säga att arbetstiden ska ligga på ett bestämt sätt om de lokala parterna inte kommer överens.

Även när det gäller under vilka tider arbetet ska utföras har de högavlönade bättre villkor och möjlighet att påverka. På byggavtalet måste arbetsgivaren komma överens med bygglaget eller individen för att kunna ändra arbetstiden.

Transportavtalets chaufförer kan däremot ha svårare att planera sin fritid, eftersom arbetsgivaren får ändra arbetstidens förläggning med fem dagars varsel. Unionens teknikavtal har liknande regler – även om det kanske inte är lika vanligt att lägga om arbetstiden för tjänstemän som för chaufförer.

– Det är värt mycket för fackets medlemmar att kunna planera sina liv. Och om man kan påverka när arbetet ska ske genom klubben så är man mer benägen att organisera sig, säger Sofie Rehnström, lönesamordnare hos LO.

Hon anser att arbetstidens förläggning är en av de viktigaste frågorna för avtalsförhandlarna – näst efter lönen. Även anställningsformerna är av stor betydelse, enligt henne. Sofie Rehnström säger att de fack som håller hårt i anställningarna som regel också har bra förhållanden i övrigt.

Sofie Rehnström brukar prata om klasstrappan bland LO-förbundens avtal. Och det handlar om just skillnader i lön och andra anställningsförhållanden.

– Förklaringen till skillnaderna är mycket komplex, säger hon och ger sex olika och samverkande orsaker till om ett avtal ger bra villkor eller inte.

En viktig del handlar om organisationsgrad, som är en grund för facklig styrka, enligt Sofie Rehnström. Helt enkelt hur många som är med i facket av dem som jobbar i en bransch.

Fackets och branschens historia spelar också in. Tidigare var villkoren för offentligt anställda goda med kanske bra möjligheter till lång semester och generösa regler för ledighet, medan lönen inte var så hög. Nu är de goda villkoren på väg bort – men de förhållandevis låga lönerna lever kvar.

Strukturen har stor betydelse, säger Sofie Rehnström. Det är lätt-are att bygga starka fack på stora industrier än på små arbetsplatser. Hon pekar på restaurangbranschen där facket har en lång rad negativa faktorer mot sig – stor personalomsättning, små arbetsplatser, arbetsplatser som ofta försvinner och en bransch med stor andel unga.

LO:s lönesamordnare håller också fram fackens olika strategier som en grund för hur avtalen ser ut. Något förbund kanske tycker det är viktigt med hög ob-ersättning för att motverka obekväma arbetstider, medan andra till följd av branschens karaktär accepterar udda arbetstider och i stället lägger sin kraft på att begära löneökningar.

Ytterligare en del av förklaringen till de olika villkoren kan, enligt Sofie Rehnström, handla om fackens uppbyggnad. Yrkesförbund, som Målarna, Byggnads och Elektrikerna, är som regel enhetliga och starka – medan fack som Seko och Transport omfattar flera olika yrkesgrupper och är mer spretiga. För dem kan det vara svårt att driva en gemensam linje eftersom branschernas ser olika ut.

– Och till allt detta kommer även värdering av jobbet. Kvinnors arbete värderas konsekvent lägre, säger Sofie Rehnström.

    Fakta

    Små skillnader i permissionsregler

    • I undersökningen ingår också permissionsregler. Där är dock skillnaderna små.

    • Alla har ungefär samma grund för den betalda ledigheten. De flesta kan gå till läkare och tandläkare på arbetstid med bibehållen lön. Det är dock inte möjligt för dem som omfattas av Fastighets serviceentreprenadavtal eller IF Metalls teknikavtal.

    • Bara på Posten kan de anställda få permission för att flytta. Elektrikerna har en speciell regel inskriven i avtalet om rätt till två dagars obetald ledighet per år – för att kunna göra helt privata saker.

    Bästa och sämsta avtalen i granskningen

    Bäst i de 16 granskade avtalen är:

    1. Elektrikernas installationsavtal

    2. Byggnads byggavtal

    3. Pappers pappersavtal

    Sämst är två avtal, som också har de lägsta genomsnittslönerna.

    1. Hotell- och restaurangs avtal med SHR

    2. Fastighets serviceentreprenadavtal.