Att yrkesval och studier påverkar lönen kan tyckas självklart, men även andra val får stor betydelse.

– Att bilda familj är bara ett exempel på hur val man gör i livet påverkar lönen, säger Lena Granqvist, Sacoekonom och redaktör för boken Livslön – att välja studier, arbete, familj.

Det allra viktigaste valet är dock valet av studier. Saco konstaterar att studier lönar sig för de allra flesta. Kvinnor tjänar mer på att utbilda sig än män, även om de har lägre löner. Män kan nämligen få välavlönade jobb även utan högskoleutbildning, vilket är svårare för kvinnor.

Att bli jurist, ekonom och ingenjör är lönsamt, medan de som väljer att utbilda sig inom vårdyrken, undantaget läkare, tjänar betydligt sämre på sina studier.

– En del har till och med negativ avkastning. De får aldrig igen pengarna som utbildningen kostar dem, säger Lena Granqvist.

Inte heller att ta dubbla examina är någon lönsam affär. Det ger inte mer i lön i genomsnitt förutom för ett fåtal kombinationer, så som teknik och ekonomi.

Var man studerar spelar ingen större roll, men när studierna är slut är det viktigt att se till att få jobb snabbt. Den som blir arbetslös efter examen har nämligen 30 procent lägre inkomst fem år efter examen och de negativa effekterna på lönen hänger kvar i tio år.

– Det är bättre att hoppa på första bästa jobb, och sedan byta till något man är utbildad för, än att vara arbetslös, säger Lena Granqvist.

För män är det också en lönsam affär att gifta sig och få barn. Gifta män tjänar tio procent mer än ogifta, medan det är precis tvärt om för kvinnor.

– Det finns en äktenskapspremie för män och sambandet är likadant över hela världen. Kanske är det samma egenskaper hos männen som värderas högt både på äktenskapsmarknaden och på arbetsmarknaden.

Familjebildningens negativa effekt för kvinnor kan ses som en signal om att gifta kvinnor tar större familjeansvar, vilket blir ännu tydligare om de har barn.

I antologin tittar Sacoekonomerna också på lönestrukturen på arbetsmarkanden.

– Det finns en uppfattning om att löneskillnaderna ökar och att akademikerna drar ifrån. Så var det tidigare, men lönespridningen har stannat av, eller till och med minskat, under 2000-talet, säger Lena Granqvist.

Hon och Saco ser gärna ser en större lönespridning inom olika yrkesgrupper för att anställda att kunna få en löneutveckling genom hela livet.

– Vi kan se att det är för grupperna med liten lönespridning, såsom inom vården, som akademisk utbildning löner sig dåligt, medan de grupper som har stor spridning så som jurister och ekonomer också är de som tjänar mest på att utbilda sig, säger Lena Granqvist.