Landets socialsekreterare knäar under en stadigt stigande arbetsbelastning. Trots detta har många kommuner inga planer på att nyanställa.

Hela 83 procent av landets socialsekreterare uppger i en undersökning att arbetsbelastningen är hög och att de inte hinner med sina arbetsuppgifter.

– Vi hade en förhoppning om att arbetsbördan skulle minska för yrkesgruppen, men ökningen av försörjningsstödet har fortsatt sedan 2008, säger Christin Johansson ordförande i Akademikerförbundet SSR, i ett pressmeddelande.

Försörjningsstödet har sedan krisutbrottet 2008 ökat med 33 procent och ökningen fortsätter också i år. Under 2010 uppgick försörjningsstödet till 9,5 miljarder kronor. Första halvåret i år betalades 5 miljarder kronor ut.

Bakom ökningen finns först och främst den fortsatt höga arbetslösheten. Sex av tio arbetslösa kvalificerar sig inte till att få arbetslöshetsersättning och många ansöker då om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten.

– Det handlar främst om unga människor som inte kvalificerat sig för a-kassa, men det handlar också om allvarliga försämringar i a-kassan som gör att det också är svårare att få rätt till ersättning säger Christin Johansson.

Det växande försörjningsstödet påverkar socialsekreterarnas vardag genom att de fått fler ärenden per tjänst, att rättsäkerheten blir mindre när arbetsbördan är för stor, att de hanterar fler anmälningar att barn far illa och det har blivit fler ärenden med missbruksproblem från försäkringskassan.

– Sammantaget visar detta på en allt svårare och tyngre situation för människor som inte har någon förankring på arbetsmarknaden. Vi är allvarligt oroade för att utanförskapet konstant har ökat sedan 2008, säger Christin Johansson.

Kravet från SSR är därför enkelt och tydligt:  Kommunerna måste ta sitt ansvar och anställa fler socialsekreterare för att klara kvalitén så väl som rättssäkerheten.