I en tid när medierna allt mer domineras av medelklassens erfarenheter och livsbetingelser är det i fackförbundspressen man hittar berättelser om arbetarklassens vardag. När allt färre journalister tillåts ägna sig åt någon specialkompetens och utrymmet för arbetsmarknadsjournalistik krymper är det här man hittar den djupa kunskapen och den goda journalistiken om arbetslivets villkor. Det är också här – i LO-förbundens tidningar – som det starkaste motståndet mot den borgerliga dominansen i svensk media formeras. Här finns en stark opinionsbildande kraft och röster som talar för solidaritet, jämlikhet och full sysselsättning.

Men teknikutveckling, nya medievanor och en tuffare konkurrens gör att fackförbundstidningarna idag står inför ett antal utmaningar. Ska tidningarna behålla den roll man har idag krävs att vi i fackföreningsrörelsen gemensamt förmår att göra en kraftsamling kring våra tidningar.

LO:s styrelse har i veckan beslutat utreda om det är möjligt att samla utgivningen av LO:s och LO-förbundens tidningar i ett gemensamt bolag.

Fackförbundstidningarna uppstod nästan samtidigt som fackföreningsrörelsen. I fackföreningarnas barndom blev tidningarna ofta ledningens informationskanal till medlemmarna, men fungerade också som debattarena för medlemmar och agerade många gånger som kulturpolitiska folkbildare. Tidningarnas chefredaktörer hade många gånger en central roll i förbundens ledningar.

I dag är rollerna tydligare. De flesta fackförbundstidningar produceras av självständiga redaktioner som inte är rädda att granska eller ifrågasätta förbundens ledningar. Det borgar för journalistik av god kvalitet och hög trovärdighet. Denna ordning är viktig att vårda.

Med detta sagt kan man också konstatera att fackförbundstidningarna fortfarande är LO:s och LO-förbundens viktigaste kanal för kommunikation med sina medlemmar. För LO och förbunden är det av mycket stor vikt att värna förbundstidningarna och se till att de även i framtiden kan vara en effektiv kanal för medlemskommunikation.

Teknikutvecklingen under de senaste åren och medborgarnas nya medievanor förändrar förutsättningarna för tidningsutgivning och för facket att bedriva opinionsbildning. Antalet medieprodukter ökar kraftigt och konkurrensen om mediekonsumenternas uppmärksamhet hårdnar. De affärsmässiga förutsättningarna för att ge ut papperstidningar förändras i snabb takt. Bland LO-förbundens medlemmar står nätet för en allt större andel av den media man konsumerar.

Med anledning av denna utveckling tillsatte LO:s styrelse 2009 en utredning om hur LO:s och LO-förbundens opinionsbildning och nyhetsförmedling kan utvecklas. Ett av utredningens förslag är att LO och LO-förbunden samlar sin tidningsutgivning i ett gemensamt bolag.

Syftet med ett samarbete är att se till att tidningarna även i framtiden kan spela en viktig roll för fackföreningsrörelsen. Vi måste säkra resurser för högkvalitativ journalistik och se till att fackförbundspressen klarar de utmaningar som medlemmarnas förändrade medievanor och konkurrensen i det nya medielandskapet innebär.

Det är fortfarande viktigt att respektive förbunds tidning finns kvar och att de även i framtiden har en stark koppling till medlemmarnas yrkesidentitet. Ökad samverkan mellan tidningarnas redaktioner öppnar för en bättre bevakning av branschfrågor som berör medlemmar i flera förbund och av allmänpolitiska frågor som berör samtliga medlemmar i LO-förbunden.

Ett minst lika viktigt skäl som talar för en kraftsamling kring fackförbundspressen är möjligheten att skapa en stark opinionsbildande kraft i samhällsdebatten – ett mediehus som har kraften att utmana den borgerliga dominansen i svensk media.

Ska vi lyckas med detta krävs att processen präglas av öppenhet och genomförs i bred samverkan med LO:s och LO-förbundens tidningar.

Wanja Lundby-Wedin,
LOs ordförande