En kommande tragedi beskrivs i Socialdemokraternas nya förslag till satsningar på storstädernas infrastruktur.

Tyvärr kan tragedin bli sann.

De tre storstadsregionerna har under femton åren svarat för 71 procent av all sysselsättningstillväxt i kunskapsintensiv verksamhet. Det är alltså mycket viktiga områden för Sveriges arbetsmarknad.

År 2030 kan Stockholms­regionen ha växt med en halv miljon människor.

Ändå når redan nu Stockholms tunnelbana snart gränsen för sin kapacitet. Inom ett decennium har även Öresundsbron slagit i taket för den trafik som kan sväljas och Sveriges järnvägar har på sina håll redan nu slutat fungera.

Det är svårt att se hur infrastrukturen tydligare skulle behöva skrika efter större och framför allt långsiktiga satsningar för att rädda arbetstillfällen.

18 miljarder kronor vill Socialdemokraterna nu satsa på infrastruktur och bostäder runt dessa tillväxtcentra under de närmaste fyra åren, bland annat genom att gå in med halva kostnaden för en ny tunnelbanelinje.

Men regeringen vill hellre ”bygga skyddsvallar” för ekonomin, det vill säga inte göra så värst mycket alls trots att pengarna finns.

Och i Stockholm har den borgerliga ledningen i praktiken utlyst ett stopp för utbyggnaden av tunnelbanan.

Man häpnar.

I stället ger regeringen ett halvt löfte om ett kommande femte jobbskatteavdrag, något som knappast hjälper folk att hitta någonstans att bo eller lättare ta sig till jobbet.

Bra infrastruktur är en grundförutsättning för svensk tillväxt.

Alternativet är att vi går mot en svensk fallande tillväxt där varken varor eller människor kan ta sig till sina rätta destinationer.