Jan Emanuel, före detta Robinsonvinnare och S-politiker, har gjort en kvarts miljard i vinst på affärsidén ungdomsvård, en bransch som aldrig utvärderats. ”Det som är positivt med ett kapitalistiskt system är att det som säljer oftast är hyfsat bra”, menar Jan Emanuel i SvD. (20 september 2011) En vinst på 250 miljoner är förstås ett urstarkt motiv för citatet ovan och tidsandan tillåter hans slappa icke-argument.

Jag minns dock en annan epok när det stod och vägde hur vårt samhälle skulle organi­se­ras. På 80- och 90-talen var välfärdsstaten satt under attack från både höger och socialdemokrater. Det fanns ett återkommande argument, som exempelvis sossen Harry Schein ständigt förfäktade

– Vänstern var naiv därför att välfärdsstaten byggde på idén att människan är god. Det lät så filosofiskt intellektuellt att man hörde det upprepas lite varstans när någon ville ge sken av djupsinnighet. Detta var förstås ett rejält missförstånd. Transfereringar sker, till skillnad från exempelvis välgörenhet, oberoende av människans natur. Det är liksom själva poängen. Och att Försäkrings­kassans egna undersökningar kom fram till att fusket är minimalt beror inte på att människor är goda utan på att samhället fortfarande hänger ihop och har legitimitet i de flestas ögon. I dag skulle det vara minst sagt klädsamt om opinionsbildare kritiskt började reflektera över vår tids ledande princip – att marknaden alltid är god.

För det är inte bara upphandlingssystemet av välfärdstjänster som präglas av naivitet, utan den fortlöpande politiken. I budgetförslaget föreslår Anders Borg 5,4 miljarder i sänkt restaurangmoms för att skapa fler jobb och i våras berättade arbetsmarknadsministern, apropå att människor inte slussas till riktiga arbeten via fas 3, att hon vädjat till olika företag och till Svenskt Näringsliv att de måste börja anställa. Alltså, arbetslösa ska inte ges adekvat utbildning utan regeringen hoppas i stället att företagen ska vara snälla.

Enligt den förhärskande borgerliga världsbilden ska det också alltid komma som en överraskning när marknaden drivs av vinst­intressen. De flesta visste exempelvis att friskolereformen skulle leda till segregation, betygsinflation och sämre skolresultat för att det är så marknaden funkar, men vi får liksom inte låtsas om det. I dagsläget är det därför omöjligt att förstå varför inte borgerliga socialdemokrater bedriver självkritik för sin marknads­naivitet, som under 90-talet när de bad om ursäkt för att partiet skapat välfärdsstaten.

Omvandling av Sverige till ett stort företag, där enskilda som Jan Emanuel kan bli stormrika på våra skattepeng­ar, har aldrig varit en fråga där väljarna tillåtits ta ställning. Så naiva är inte politikerna att de riskerar ett nej från dem som verkligen får betala priset på marknaden.