Löneökningar som kan förhandlas bort lokalt, och större möjlighet att anpassa arbetstider efter behov, är några av de krav som GS och Livs fått ta emot från sina respektive motparter de senaste dagarna.

Inte bara Teknikföretagen och deras fackliga motparter har växlat sina krav i dag. I morse lämnade även Livs över sina avtalskrav till Livsmedelsföretagen (Li). Livs kräver bland annat 8,5 timmar ytterligare till arbetstidskontot och satsningar på kompetensutveckling.

Facket kräver också löneökningar på 534 öre i timmen och att 90 procent av det ska delas lika mellan alla anställda om parterna inte kommer överens om fördelningen lokalt.

– Förra avtalsrörelsen fick våra medlemmar stå tillbaka, trots att livsmedelsindustrin inte hade samma efterfråganskris som övrig industri.

Detta har lett till en negativ löneutveckling för många medlemmar. Det är därför viktigt att vi återställer ordningen så att våra medlemmar får mer i plånboken att handla för, säger Gerald Lindberg, Livs andre ordförande, i en kommentar på förbundet hemsida.

Arbetsgivarna, Li, anser att lönekraven är alldeles för höga och kontrar med krav på frysta ingångslöner och lönesättning som tydligare speglar de anställdas prestationer. Li vill också att arbetsgivarna ska kunna anpassa och flytta arbetstiderna efter behov, till exempel beroende på säsong.

Även fackförbundet GS har inlett kravväxlingen med sina motparter. GS liksom Livs, och IF Metall omfattas av den gemensamma avtalsplattformen som facken inom industrin beslutat om.

Utöver de gemensamma industrikraven vill GS säkra inflytandet över arbetstiden och arbetstidens förläggning och dessutom ha ökad arbetstidsförkortning, men det är något deras motparter i Grafiska företagens förbund (GFF) motsätter sig.

GFF vill i stället ha ökad makt över arbetstidens förläggning. När det gäller löneökningarna tycker arbetsgivarna att fackets krav är för högt. De kräver att parterna lokalt ska kunna göra avsteg från det centrala löneavtalet, så kallad lokal dispositivitet, vilket facket inte tänker gå med på.

– Det skulle innebära att det kan bli noll i löneökning, säger GS avtalssekreterare Tommy Andersson, till medlemstidningen Dagens Arbete.
– Vi tycker att det här är upprörande, att våra medlemmar inte ska garanteras en lönehöjning. Och vi har ett lönepolitiskt mål att våra minimilöner inte ska dras isär från utgående lön, fortsätter han.