Hårdare budgetkrav i EU skjuts upp

Sexpacket skjuts upp. Än så länge har EU inte lyckats enas om hur unionen ska ställa tuffare krav på att länderna håller sina budgetar.

– Just nu pågår förhandlingar. Det ser ut som att beslutet skjuts upp i 14 dagar, säger den socialdemokratiska EU-parlamentarikerna Göran Färm.

Sexpacket kallas de sex lagar som EU vill införa för att se till att länderna håller sina budgetar. Egentligen var det meningen att EU-parlamentet skulle klubba igenom beslutet denna vecka, men så blev det inte.

Oenigheten är för stor. På ena sidan står Europeiska rådet. På andra sidan EU-parlamentet och EU-kommissionen.

En stötesten är hur EU ska göra för att bötfälla de länder som inte håller sig till de gemensamma budgetreglerna. Med de nya lagarna vill EU att länder som bryter mot reglerna automatiskt ska bötfällas.

Regeringarna i EU-länderna – Europeiska rådet – vill dock ha en chans att blockera att böter döms ut. Men det vill inte EU-parlamentet, som motsätter sig att EU-rådet allt för lätt ska kunna stoppa sådana böter. I denna fråga står därför parlamentet på EU-kommissionens sida, kommissionen är det organ som ska tillvarata unionens gemensamma intressen.

Det finns också två andra problem med sexpacket som måste lösas innan lagförslaget kan klubbas igenom:

Ett är hur exportländer som Tyskland ska bemötas. Flera länder är kritiska till att den tunga exportnationen inte låter sin inre marknad växa. Om Tyskland importerade mer så skulle företag i andra länder gynnas.  Flera länder tycker därför att EU inte bara ska lägga sig enskilda länders budgetar utan även ha synpunkter på länders bytesbalans.

Den andra konflikten cirklar kring EU-socialdemokraternas förslag att införa en så kallad gyllene regel. I dag finns en gräns som säger att länderna inte får ha ett underskott på mer än tre procent i sina budgetar. Socialdemokraterna i EU vill att underskottet ska kunna bli större ifall länderna gör investeringar som bedöms vara bra för ekonomin.

Det svenska facket har tidigare varit mycket kritiskt mot EU:s lagförslag. Det fruktade nämligen att EU-lagen skulle sätta sig över den svenska lönebildningen.

I våras kom dock EU med en ny skrivning.

– I och med den så tror vi att det blir svårt för EU att ge sig på vår lönebildning, säger Johan Danielsson på LO:s internationella enhet.

– Samtidigt kan vi inte andas ut, fortsätter han. Det finns fortfarande ett politiskt tryck från Europeiska rådet att på andra sätt ta kontroll över lönebildningen eurozonen, vilket även påverkar oss.

Flera EU-länder håller nu på att skriva in en så kallad budgetbroms i sina grundlagar. Tyskland har redan i lagen reglerat hur stora utgifterna får vara i förhållande till inkomsterna. Nyligen antog även Spanien en liknande lag.

Västerpolitiker i Europa oroas över utvecklingen som de anser stryper möjligheterna att stimulera sina ekonomier.

– Vissa menar att det är spiken i kistan för välfärdspolitiken i Europa, säger Per Hilmersson, chef över det fackliga Brysselkontoret.