Fler avhopp drabbar lärlingsgymnasium

I höst införs lärlingsutbildningar på landets gymnasieskolor. Ett av de starkaste argumenten för lärlingsutbildning har varit att den får färre yrkeselever att hoppa av gymnasiet. Ny forskning visar dock att det i stället kan leda till att fler hoppar av.

Försöket med lärlingsutbildningar inom gymnasieskolans yrkesprogram drog igång för tre år sedan. Ett lärlingsprogram är en yrkesutbildning där halva utbildningstiden sker ute på en arbetsplats. Nu i höst blir lärlingsprogrammen en permanent del av den svenska gymnasieskolan.

Ett av de starkaste argumenten för lärlingsprogrammen har varit att de leder till att färre yrkeselever hoppar av gymnasiet. Något som forskare vid Institutet för framtidsstudier tittat närmare på i en jämförelse mellan de nordiska länderna som har liknande arbetsmarknader, men olika sätt att organisera gymnasieskolans yrkesutbildningar.

I Norge och Danmark är yrkesprogrammen lärlingsutbildningar, de växlar mellan skola och arbetsplats. Medan de i Sverige och Finland främst har skett i skolmiljö (vilket alltså för Sveriges del ändras nu).

De flesta avhoppen sker från norska yrkesutbildningar.

Minst yrkeselever hoppar av i Finland.

– I ljuset av resultaten som presenteras i vår rapport är det svårt att se hur den i höst införda lärlingsbaserade yrkesutbildningen i Sverige skulle kunna bidra till ökad andel examinerade. Utifrån vad vi ser i Norge är det faktiskt mer troligt att det blir tvärtom, säger en av författarna till rapporten, Olof Bäckman, i en kommentar.

Riskerna med att en ung människa hoppar av från ett yrkesprogram, att fastna i långvarig arbetslöshet, är också högst i Norge. Och lägst risk har svenska yrkeselever. Det förklarar forskarna med att den svenska vuxenutbildningen verkar vara bäst på att fånga upp avhoppade yrkeselever. Forskarna har bland annat följt upp avhoppade elever efter sju år, då en större andel svenskar studerar på högskola eller komvux.

Övergången mellan yrkesutbildning och arbetsliv går dock smidigare för dem som avslutar sina program i Danmark och Norge, där man har lärlingsutbildning. Däremot går fler utexaminerade yrkeselever vidare till högre studier i Finland och Sverige, där utbildningen alltså främst skett i skolan.

Ladda ner hela rapporten