Regeringens satsning på bättre matematikundervisning är välkommen men otillräcklig. Det är inte bara i matte som svenska elevers kunskaper har sjunkit dramatiskt enligt internationella jämförelser.
Att fokus läggs på att utbilda lärare och förbättra lärandet är bra och grunden för all kunskapsinlärning.
Men satsningen på detta ”kunskapslyft”, 650 miljoner kronor per år under fyra år, är för liten och kan jämföras med regeringens pompösa löfte om att sänka restaurangmomsen, vilket kostar 3,6 miljarder per år, en kostnad som dessutom kvarstår.
Att äta billigt på krogen är alltså viktigare för den nuvarande regeringen än att klara företagens framtid med adekvata kunskaper hos Sveriges elever.
Regeringen väljer därutöver en svår väg för att få tillbaka lärarna i undervisningen när den ställer krav på fler mattelektioner i helklass.
Andelen lärarledda lektioner har visserligen sjunkit drastiskt efter att regeringen öppnat för privatskolornas intåg där det lönar sig mer för skolföretagen att låta elever sitta själva i ett hörn och plugga på egen hand i stället för att ge dem lärarledd undervisning.
Utbildningsminister Jan Björklund har alltså identifierat problemet rätt. Privatskolor plockar ut skattepengar som vinst i stället för att satsa dem på undervisningen. På gymnasier har det nu gått så långt att privatskolor har över 20 procent lägre lärartäthet än kommunala skolor enligt den forskningsrapport som Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) presenterade i onsdags.
Men en bättre lösning än att kräva helklass borde då naturligtvis vara att Sverige som snudd på sista land i världen inför ett vinsttak för offentligt finansierade privatskolor.
