Fall där arbetsgivare utnyttjar utländsk arbetskraft väcker berättigad uppmärksamhet i medierna. Det är givetvis inte försvarbart att bryta mot regler och överenskommelser.

Utnyttjande av utländsk arbetskraft är trots allt undantag. Att det är missbruk och regelbrott som uppmärksammas ger lätt intryck av en utbredd och allmän brottslighet. Men det är inte verkligheten.

Tvärtom minskar det nya regelverket för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU risken för utnyttjande genom att göra det lagligt att arbeta i Sverige. Och en uttrycklig förutsättning är att den som har ett arbetserbjudande får villkor minst enligt kollektivavtal.

Man kan fråga sig med vilka motiv arbetsgivare vill ta hit utländsk arbetskraft: Handlar det om att kunna utnyttja människor – eller om att tillgodose behov av varor och tjänster hos företagens kunder? Jag vill påstå att det är det senare som är drivkraften.

I Svenskt Näringslivs företagarpanel uppger sju av tio företagare att rekrytering av kompetenta medarbetare är ett av deras största problem.

Många företag tvingas tacka nej till affärer. När människor från andra länder är beredda att komma hit för att plocka bär, skörda grönsaker, arbeta med IT eller inom byggbranschen bidrar de till att svenska företag bättre klarar sin uppgift att lösa sina kunders behov. Det innebär att Sveriges ekonomi kan fortsätta växa.

Rekrytering av medarbetare utifrån är sällan ett förstahandsalternativ, men när det inte går att rekrytera på hemmaplan kan utländsk arbetskraft med rätt kunskaper täcka bristen på personal.

Därför är det viktigt att fråga sig med vilket syfte fackliga företrädare kräver skärpta regler som får till yttersta konsekvens att den utländska arbetskraften kommer att minska i Sverige – och att företagen får det svårare. Handlar det om att skydda den utländska arbetskraften – eller finns det en önskan om att kunna återgå till den tid då det fackliga inflytandet över migrationspolitiken nästintill omöjliggjorde för människor utanför Norden att komma hit och arbeta?

För att kontrollera att arbetstagaren fått den lön som utlovats i arbetserbjudandet kan berörda myndigheter i samarbete med polisen få möjlighet att göra stickprovskontroller. Om brott har begåtts bör företaget kunna stängas av från möjligheten att rekrytera från tredje land, det vill säga ett land utanför EU.

Myndigheter, fack och arbetsgivare bör stenhårt markera mot missbruk av regelverket. Men att återreglera arbetskraftsinvandringen är varken socialt eller ekonomiskt ansvarsfullt.

Karin Ekenger
Arbetsmarknadsexpert
Svenskt Näringsliv