Det var fel att sparka den polisman som under pseudonym bloggat om hur han skändat lik och ollat kvinnliga kollegers radiobil. Det slår Arbetsdomstolen fast i dag.

En polis får inte straffas med avsked för att ha använt sin yttrandefrihet på fritiden, anser domstolen. Staten ska betala polismannen 125 000 kronor i skadestånd.

Polisförbundet krävde att avskedandet skulle förklaras ogiltigt, skadestånd på 250 000 kronor samt ersättning för inkomstskillnaden när han sjukskrevs på grund av den krisreaktion som kom efter beskedet om avsked som han fick i en tidningsartikel.

AD ger polismannen rätt att behålla jobbet, och dömer staten att betala hälften av det begärda skadeståndet – 125 000 kronor för ”allvarlig kränkning av hans grundlagsskyddade yttrandefrihet”.

Däremot får han ingen ersättning för inkomstförlusten under sjukskrivningen.

Enligt AD finns inget samband mellan mannens arbetsoförmåga och hur staten har agerat.

– Vi är mycket nöjda över utslaget i Arbetsdomstolen. Domen visar att poliser har lika grundlagsskyddade rättigheter som andra offentliganställda, säger Lena Nitz, polisförbundets ordförande i en kommentar.

Polismannen har arbetat som polis sedan 1992. För två år sedan startade han bloggen Farbror Blå som skulle ge en ”osminkad bild av polislivet”. Han beskrev bland annat hur han ollat kvinnliga kollegers tjänstebil, skämtat om en man som hängt sig och struntat i att ge narkomaner hjärt- och lungräddning.

Polismannen hävdar att han byggt bloggen utifrån skrönor som finns inom polisen. När innehållet fick uppmärksamhet i medier stängde han i mars 2010 ner bloggen. I maj får polismannen reda på att han fått sparken genom en artikel i en dagstidning. Drygt en månad senare får han själv besked om avsked.

Det baserades på ett enhälligt beslut av polisens ansvarsnämnd, där två av de åtta ledamöterna är fackliga företrädare.

Men Polisförbundet drev alltså fallet vidare till AD.

AD konstaterar i domen att det är brottsligt för en myndighet att straffa en anställd med avsked eller uppsägning på grund av hur hon eller han yttrat sig. Det finns dock undantag, om en arbetstagare till exempel har en särskild förtroendeställning eller ansvarar för myndigheten. Eller om det förekommer allvarliga samarbetssvårigheter. Eller missköter sina arbetsuppgifter.

Men AD anser alltså inte att polismannen har haft en sådan position, eller att det finns bevis för allvarliga samarbetssvårigheter. Och konstaterar att arbetsgivaren borde ha tagit tag i dem sådana fall, och då med andra medel än avsked.

En ledamot i domstolen var skiljaktig när det gäller skadeståndets storlek.

Läs rapport från rättegången i juni och andra fall där sociala medier påverkat jobbet: