I dag måndag presenterades LO:s samordnade krav inför årets avtalsrörelse.

Men fortfarande hänger ett moln av osäkerhet över hur kraven kommer att se ut när förbunden väl sätter sig ned för förhandlingar.

I procent anser LO att det totala löneutrymmet är runt 4,1 procent, inklusive låglönesatsningar, vilket i högsta grad är motiverat utifrån dagens ekonomiska verklighet.

Att Svenskt Näringsliv som en första reaktion på LO:s och industriförbundens krav redan kallat kraven för orealistiska – enligt SN vare sig vi är på väg in i en ny kris eller inte – är naturligt, och får ses som en del av avtalsförhandlingarna.

Men jämställdhetspotten är fortfarande ett stort frågetecken.

Två förbund i LO:s styrelse, GS och IF Metall reserverade sig mot LO-styrelsens beslut och Livs förklarade att de hade samma ståndpunkt som dessa två förbund.

Den gemensamma fronten inom LO upplevs därmed knappast som intakt, och den ilska som Kommunals ordförande Annelie Nordström gav uttryck för när hon informellt mötte pressen ute på gatan efter att förslaget presenterats är lätt att förstå.

Den lönemässiga uppgraderingen av många kvinnodominerade yrkesgrupper måste ha fullt stöd för att nå fullgott resultat och pressade medlemmar i Kommunal har de senaste åren dessutom sett arbetstillfällen försvinna i nedskärningarnas spår.

Samtidigt är det lätt att förstå också industrifackens frustration. Under finanskrisens härjningar har industrifackens medlemmar sett tusentals jobb försvinna, arbetsveckor bli kortade och lönekrav hållas tillbaka.

Att medlemmar förväntar sig att förbunden återkommer när krisen är över och de direkta hoten mot arbetstillfällen försvunnit är naturligt.

Den 23 september ska respektive LO-förbund svara på hur de ställer sig till de samordnade krav som nu har presenterats.

Först därefter går det att se hur låglönesatsningarna realiseras i de förhandlingar som följer.

Om jämställdhetspotten ska ha en tillräckligt bra och ansvarsfullt omfördelande effekt inom alla sektorer krävs att den läggs utanför avtalsnormen men inom löneutrymmet för hela arbetsmarknaden.

Endast så kan de felavlönade i alla branscher förändra sin relativlön.

En nog så svår nöt att knäcka efter de år som varit och med de krav medlemmarna ställer, även om det samtidigt är viktigt att markera hela löneutrymmets storlek på 4,1 procent.

Det är en betydande höjning av kraven efter att LO-kollektivet fått stå tillbaka under de senaste årens kris.