Från arbetsgivarna kommer skilda kommentarer på splittringen inom LO. Det finns både oro för att avtalsrörelsen ska bli mer besvärlig till förhoppningar om att få stopp på satsningar på lågavlönade och kvinnodominerade branscher.

LO-Tidningen har pratat med Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren, Almegas vd Jonas Milton och Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe. Alla tre säger att de i detalj inte känner till vad som hänt i LO-styrelsen och att deras kommentarer är de första spontana reflektionerna.

– Jag hoppas att det här får effekt på den kommande avtalsrörelsen. Allt som minskar risken för att satsningar på olika lågavlönade grupper får genomslag är bra, eftersom vi är kritiska till alla sådan satsningar, säger Christer Ågren, vice vd hos Svenskt Näringsliv.

Han har tidigare berättat för LO-Tidningen att han och Svenskt Näringsliv anser att jämställdhetspotter och låglönesatsningar är dåligt för den svenska ekonomin. De gör att folk får mindre drivkraft att ta på sig mer avancerade arbetsuppgifter. Sådan satsningar gör att det blir färre enkla jobb och det slår mot dem som har misslyckats med gymnasiestudierna och mot invandrare.

Almegas Jonas Milton anser att jämställdhetspotten är en konstig konstruktion.

– Det är lönepolitiskt korrekt att inte acceptera jämställdhetspotterna. De tillhör ett gammalt synsätt att prata om att vissa grupper är felavlönade. Pottänkande bygger på en syn på ekonomin som en kommandoekonomi, där någon kan ratta ekonomin, säger han.

Jonas Milton tycker att det är bra och intressant att motsättningen kommer fram. Han tror att det är något som legat och pyrt länge bland facken.

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe säger att jämställdhetspotten inte är förenlig med industrin normerande roll.

– Jag tror inte Facken inom industrin har en uppfattning som är identisk med vår, men de står betydligt närmare oss än facken som finns i de inhemska och skattefinansierade sektorerna, säger han.

Anders Weihe tycker det är svårt att säga vilken effekt splittringen i LO kan få för avtalsrörelsen. Han säger dock att det är allvarligt att det finns fack som inte accepterar industrins normerande roll och kan tänka sig lönepåslag utöver ett framtida lönemärke satt av industrin. Om exempelvis Kommunal tänker sig att något annat än industrinormen ska gälla så är det som upplagt för konflikt, eftersom arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting är bundna av industrinormen, säger Teknikföretagens förehandlingschef.

– Det här visar hur problematiskt det är när facken i inhemska och skattefinansierade sektorer struntar i varifrån pengarna kommer.