LO-förbundens jämställhetspott är inte förenligt med det nya industriavtalet, eftersom det handlar om ett extra lönepåslag utöver den allmänna lönehöjningen.

Det säger Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef. Med en sådan extra löneökning blir industrins löneavtal ett golv för andra och det är inte alls tanken bakom industrinormen. Han hänvisar till texten i det nya industriavtalet som säger att industrins uppgörelse ska vara ett kostnadsmärke för andra och den ska vara en kostnadsnorm som andra ska röra sig inom.

– Det håller inte om alla som tjänar mindre än dem inom industrin ska kräva mer. Avtalen i den internationellt konkurrensutsatta sektorn visar vad som är hållbara kostnadsökningar. Och om facken vill prioritera någon grupp som exempelvis undersköterskorna får det i första hand ske genom omprioriteringar inom det egna avtalsområdet, säger Anders Weihe.

Det nya industriavtalet undertecknades i våras. En av de stora diskussionerna kring innehållet handlade just om det skulle vara möjligt att göra särskilda satsningar på lågavlönade och kvinnodominerade branscher. Pappers beslutade att inte skriva under det nya industriavtalet. LO-styrelsen tog ställning och sa att det nya industriavtalet är förenligt med LO-förbundens avtalssamordning.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälkä håller inte alls med Anders Weihe. Han anser att LO:s jämställdhetspott ryms inom ramen för det nya industriavtalet.

– Det finns utrymme att ändra relativlönerna. Det får dock inte vara så att stora grupper ställer sig utanför normen. Exempelvis kan inte alla i detaljhandeln få större påslag än industrins anställda. Men det fungerar om det rör sig om en begränsad grupp. Det är därför som vi sagt att ett extra löneutrymme ska baseras på en tredjedel av dem på avtalsområden med låg lön, säger IF Metalls avtalssekreterare.

Han tillägger att det inte är hållbart att sektorer under längre tid tar ut högre löneökningar än industrin. Det skapar inflation och skadar samhällsekonomin. Det kan också leda till att de olika branscherna börjar konkurrera om arbetskraften.

LO:s avtalssekreterare Per Bardh förklarar att varken han själv, LO-styrelsen eller företrädare för LO:s industrifack uppfattar det som att det nya industriavtalet förbjuder facken att driva och kräva relativa löneförändringar.

Pappers hoppade av och skrev inte på det nya industriavtalet. Förbundets ordförande Jan-Henrik Sandberg säger:

– Det förvånar mig inte att Anders Weihe säger att jämställdhetspotten inte är förenligt med det nya industriavtalet. För oss var det här ett av skälen till att vi valde att ställa oss vid sidan.