Svettigt, svart och obetalt, eller roligt, lärorikt och lönsamt. Första gången var speciell, enligt Robert Roos t-shirt. Han är en av alla unga fackliga som i sommar rest runt och informerat ungdomar om deras rättigheter första gången de sommarjobbar.

Solen gassar och värmen är tryckande när Robert Roos, Anna Hedman och Kristoffer Ivarsson kliver ur bilen vid Folkatorps ponnyridskola, utanför Kumla.

På uppdrag av LO-distriktet i Örebro är de på jakt efter sommarjobbande ungdomar.

Efter ett badhusbygge (där sommarjobbarna tacksamt tagit emot fackets vattenflaskor i hettan), en badplats och en sommarrestaurang möts truppen nu av fågelsång och hästgnägg.

– Det är kul att se så många olika ställen och inte bara byggen, säger Kristoffer Ivarsson som är vvs-montör till vardags och aktiv i Byggnads i Värmland.

En del mindre arbetsgivare kan vara sura när facket kommer på oanmält besök, men Charlotte Palm som driver ridskolan tar glatt emot besöket.

– Vad kul att ni kommer! Ungdomar behöver alltid veta mer om sina rättigheter, säger hon och visar runt.

Stallet har två sommarjobbare som fått sina jobb via kommunen, berättar hon, men stannar sedan plötsligt på väg mot ridbanorna.

– Aj då! I dag har de inte skor med stålhättor. Jag vet att de borde ha det och att det är mitt ansvar, men det blir alldeles för varmt, säger hon.

Det är ändå bra att hon vet vad som gäller, konstaterar de fackliga. De är inte ute för att bråka med arbetsgivare utan för att prata med ungdomar. Om de stöter på allvarliga problem rapporterar de dem vidare till rätt fackförbund som sedan får kolla upp företaget.

I solen på den dammiga ridbanan svettas ett gäng småtjejer på mer eller mindre samarbetsvilliga ponnyhästar.

– Kom igen Sofia det är bra. Jobba på! manar Maja Holmgren Wiberg, 19, som trots värmen är klädd i rejäla stövlar och ridbyxor, till arbetsgivarens belåtenhet.

Maja sommarjobbar på ponnystallets ridläger i två veckor.

– Det är skitkul! Jag älskar hästar och att få vara här och lära de yngre är ett riktigt drömjobb, säger hon.

Till skillnad från de flesta unga som den fackliga truppen möter har Maja stenkoll på facket. Hennes pappa är ombudsman på IF Metalls förbundskontor och även mamma jobbar fackligt.

– Det är superbra att ni kommer ut, men mig behöver ni inte lägga ner något jobb på alls. Bara det är lätt att skicka in ansökan går jag med i facket när jag börjar jobba, säger hon innan hon ropas tillbaka ut på ridbanan. En motsträvig shetlandsponny vägrar gå trots ponnybarnets ihärdiga försök, men när Maja närmar sig får hästen fart igen.

Kommunens sommarjobbare i Kumla tjänar bara 47 kronor i timmen. I andra kommuner kan lönen vara den dubbla.

– Det är klart det är dåligt, men då får också fler jobb. Det är en svår avvägning för kommunerna, säger Anna Hedman, i bilen på väg tillbaka mot centrum.

– Det viktiga är att sommarjobbarna inte utnyttjas och utför vanliga jobb i stället för riktiga anställda. Det får inte bli lönedumpning, säger Robert Roos.

För honom är det första gången han söker upp sommarjobbare med LO. Han anmälde sig till uppdraget eftersom han är ungdomsansvarig på IF Metall i Örebro.

– Det är viktigt att se till att unga blir schyst behandlade, och så är det alltid kul att komma ut, säger han.

Anna Hedman, som är aktiv i Kommunal, har varit med många somrar, men i år ställer hon fler frågor än vanligt. Hon är en av alla fackliga som anmält sig som lyssnare i LO:s kampanj där facket ska lyssna på vad 100 000 unga människor tycker om facket.

– De flesta har väldigt dålig koll både på facket och arbetsvillkoren, men de är ändå intresserade och vill veta mer.

På Ica Maxi bredvid torget i Kumla packar Sandra Barkestam upp böcker i en hylla. Hon har precis tagit studenten och jobbar ihop pengar för att åka till Australien i vinter. Anställningsbevis, kollektivavtal och semesterersättning är inget hon funderat över.

– Det som är viktigt för mig är att jag får jobba mycket så att jag får pengar, säger hon och tar tveksamt emot LO:s informationsbroschyr om ungas rättigheter på jobbet. Hon lämnar även sin mejladress så att facket kan kontakta henne med mer information.

– Jag vet ju inget om facket och det är väl alltid bra med mer kunskap, antar jag.

Inte heller Robert Björn vid bröddisken har riktig koll villkoren på jobbet. Men han vet att han tjänar runt 100 kronor i timmen och tycker att det är bra.

– Det här är mitt första jobb och jag är mest glad över att ha fått in en fot någonstans, säger han.

Lön och andra villkor var inget han frågade om när han sökte sommarjobb.

– Man får vara nöjd med det man får, känns det som, eftersom det är hård konkurrens om jobben. Man ställer inga krav och tyvärr kan ju en del arbetsgivare utnyttja det.

Robert Björn tycker därför att det är bra att facket söker upp unga på jobbet.

– Det är bra att ni syns och ni borde vara ute mer på gymnasieskolorna också, säger han.

På större arbetsplatser, som Ica Maxi, får de flesta unga schysta villkor, enligt facket. Inte heller kommunens sommarjobbare som rensar ogräs utanför affären har något att klaga på.

– Det är bättre än vi trott, men jobbigt att gå upp så tidigt på mornarna, säger de medan högen av maskrosblad växer.

De allra flesta har det bra på sommarjobbet berättar Anna Hedman när vi några minuter senare går över torget i Kumla. Men hon har också sett riktiga skräckexempel, främst på små säsongsbetonade arbetsplatser som glasskiosker och i bärbranschen. Jordgubbsförsäljare som jobbar vid vägkanterna är en extra utsatt grupp som får låg lön och ibland arbetar hela dagarna utan att kunna ta rast eller gå på toaletten.

– Det är ofta unga tjejer som jobbar ensamma med kassa­ansvar fast de inte får det.

I centrala Kumla finns inte en enda jordgubbsförsäljare. Men en annan LO-trupp som på morgonen åkt till grannsamhället Hallsberg ringer och rapporterar om riktigt dåliga villkor för jordgubbsförsäljarna där.

– De tjänar tydligen en krona per liter de säljer. Det är ett riktigt skräckexempel som vi får lämna vidare till Handels, säger Anna Hedman.

När LO-Tidningen lite senare besöker jordgubbsförsäljarna säger de på knagglig engelska att allt är ett missförstånd. De får en krona per liter jordgubbar de fraktar till ståndet. Sedan får de ytterligare några kronor för varje såld liter.

Det är bättre, om det verkligen stämmer, men fortfarande inte okej, enligt facket. Förutom jordgubbsförsäljarna har de fackliga ungdomarna inte stött på några upprörande fall vare sig av svartjobb eller dåliga löner under dagen.

Första gången blev bra, både för Robert Roos och för sommarjobbarna han mött i Kumla. I morgon tar han på sig kampanjtröjan igen. Då ska nya ungdomar informeras.

Fakta

Checklista för sommarjobbare

1. Du har rätt att få ett anställningsbevis med uppgifter om lön, arbetsuppgifter och hur lång arbetstiden är.
2. Kolla att du är försäkrad om du jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal.
3. Om du är under 18 gäller särskilda regler för vad du får jobba med, enligt arbetsmiljölagen. Du får till exempel inte jobba ensam, och om du är under 16 år får du inte sitta i kassan.
4. Du har rätt till semesterersättning som är minst tolv procent av lönen.
5. Om du tjänar mindre än 18 200 kronor under 2011 behöver du inte betala skatt. Fyll i en blankett från Skatteverket så drar arbetsgivaren inte skatten från din lön.
6. Du har rätt att få lönebesked där det framgår hur många timmar du jobbat, vad du tjänat, hur mycket skatt som dragits av och hur stor semesterersättningen är.
7. Be om ett arbetsintyg där det står vad du har jobbat med. Det är bra att ha när du söker nya jobb i framtiden.