Stämningen i den vackra teatersalongen på Södra teatern liknade mer vad man finner innan en rockkonsert än innan en föreläsning om politisk filosofi. Publiken som hade samlats för att lyssna till statsvetaren Wendy Brown var ung, kvinnodominerad och märkbart förväntansfull. Skillnaden från en konsert var anteckningsblocken och nykterheten.

Med avstamp i klassiska tänkare som Hobbes, Locke och Marx ifrågasatte Brown västvärldens bild av jämställdhet: Leder vår sekularitet till ett mer jämställt samhälle, och är den verkligen religiöst neutral?

Foto: Claude Paris / Scanpix

Burkaförbud har införts i Belgien och Frankrike, och diskussionen om ett förbud är het i flera andra länder. Ett av skälen är att burkan är ett förtryckarinstrument. Att den kuvar kvinnan och begränsar kvinnornas roll i samhället.

– Hur kan en kvinnas klädsel vara föremål för lagstiftning i västvärldens liberala demokratier 2011? Vissa kvinnor blir tvingade att strippa och den nakna huden har blivit en symbol för frihet, säger Brown.

I ett bildspel visar hon att frågan inte är svart eller vit. Jämte en doktor iklädd niqab en ung kvinna efter en skönhetsoperation, inlindad i bandage så att endast ögonen syns. En låginkomsttagare som skuldsatt sig i jakten på skönhet. Är västvärldens kvinnors val av skönhetsoperationer verkligen fria? Eller är de endast skenbart fria och en rest från patriarkatet?

Wendy Brown gör poängen att vårt sekulära samhälle är i allra högsta grad religiöst. Staten och kyrkan må vara åtskilda, men protestantismens måttstockar är tydliga över hela västvärlden. Religionsfriheten existerar men religionsacceptansen i samhället är mer tveksam. Vår syn på religion som något privat går inte att applicera på alla religioner.

– Kristendomens hegemoni förpassar religionen till det privata. Men individualiserad religiositet fångar inte religionen. Den begränsar, säger hon.

Sekularism blandas ihop med jämställdhet när vi antar att den automatiskt förbättrar kvinnors livsvillkor. Vilket motbevisats av genusforskaren Joan Wallach Scott. Men tanken har naggat sig fast i det kollektiva medvetandet, inte minst i Sverige. Argumenten mot vårt sekulära system haglar från scenen, men ändå är det inte en återförstatligande av kyrkan som står på Wendy Browns agenda.

– Jag kommer att kritisera sekulariteten tills den är död. Sen kommer jag att plocka upp den, för vi har inget annat val, säger hon.

Efter showen diskuteras det livligt i foajén och ute på gatan. Tankeverksamhet har väckts, nya infallsvinklar blivit funna och åsikter förändrade. Wendy Brown propagerade inte för sina åsikter. Hon synliggjorde bara problemen och gav oss nya infallsvinklar att hantera tunga frågor i vår samtid med.

– Jag försvarar inte burkan och jag fördömer inte bikinin. Jag är inte intresserad av kläder eller sex. Vad jag vill avtäcka är den västliga desillusionen.

FAKTA

Föreläsningen ägde rum måndagen den 23 april, som ett led i Tankeverkets föreläsningsserie.

Wendy Brown är professor i statsvetenskap vid University of California i Berkeley i USA. Hon disputerade vid Princeton 1983.

På svenska finns två böcker: Att vinna framtiden åter (Atlas, 2008) (Läs John Swedenmarks kortrecension i LO-Tidningen) och den nyutkomna genomgången av murars roll i världspolitiken: Inhägnade stater, avtagande suveränitet (Tankekraft, översättning Oskar Söderlind).